27 november 2013

Vilken arbetsmiljö har poliser i yttre tjänst?

Rikspolisstyrelsen givit Hälsohögskolan i Jönköping granska och utvärdera Polisens arbetsmiljö i yttre tjänst. Resultaten är uppseendeväckande. På Intrapolis presentras rapporten med orden att kollegornas stöd är viktigt. Blåljus har låtit vårt huvudskyddsombud Emma Cronberg granska delrapport 1 och hon har en del ytterligare att anföra

Rikspolisstyrelsen givit Hälsohögskolan i Jönköping granska och utvärdera Polisens arbetsmiljö i yttre tjänst. Resultaten är uppseendeväckande. På Intrapolis presentras rapporten med orden att kollegornas stöd är viktigt.

 

Blåljus har låtit vårt huvudskyddsombud Emma Cronberg fingranska delrapport 1 och hon har en del ytterligare att anföra.

 

Vad är det som gör att poliser blir missnöjda och förbannade och flyr ingripandeverksamheten innan vi har hunnit landa?

- Kommentarer till Hälsohögskolan i Jönköpings delrapport (1) om polisens arbetsmiljö 2013.

 

Rapporten undersöker den fysiska arbetsmiljön hos poliser i yttre uniformerad tjänst, men väjer inte för att se de komplexa situationer som problemen uppkommer ur. Därför bjuder rapporten på skrämmande läsbart mervärde gällande vår arbetsmiljö. Jag kommer att börja i den fysiska dimensionen för att vandra vidare i nedslående läsning om sömnbrist och arbetsbelastning. Vi frågar oss ofta varför poliserna lämnar utryckningen så snabbt i Stockholm, med en genomströmningstid på drygt två år i city. Efter att ha tagit del av rapporten undrar jag istället; hur orkar poliserna hålla ut i hela två år på ingripandeverksamheten innan de söker sig vidare?  

 

Ländryggsbesvär

Via enkätundersökning kommer rapporten fram till att det fysiska problem som drabbar flest poliser i yttre uniformerad tjänst är besvär från nedre delen av ryggen. 43% av poliserna i yttre uniformerad tjänst är drabbade av dessa problem varje vecka. Siffran för Stockholmspoliserna är 48%. Hos den vuxna svenska befolkningen drabbar smärtorna i nedre rygg 29% av befolkningen varje vecka. Bärande av utrustningsbälte i kombination med mycket stillasittande i fordon ökar ländryggsbesvären.

 

Åtgärder efterfrågas

Förbättringsåtgärder att beakta är bland annat fordonens sittkomfort. Annan åtgärd som hjälper är fysisk träning oaktat träningsform. Rapporten visar på ett säkerställt samband mellan besvär från nedre delen av ryggen och hur mycket man tränar per vecka. Ju fler timmars träning, desto mindre besvär. Många av oss poliser hinner inte träna ens en timme i veckan på arbetstid, för tjänsten måste medge det. Arbetsbelastningen sätter ofta käpp i detta hjul. Vi behöver träna flera timmar i veckan för ett hållbart arbetsliv, för att vår arbetssituation kräver det. Fler än en timmes träning per vecka måste bli fredat på arbetstid. Tre timmar ger en timmes instruktörsledd självskyddsträning, en timmes gruppträning/kondition och en timme anpassad träning efter individens behov, exempelvis rygg- och bålstabilitet. Tre timmar är bara en grund. Ytterligare träning behöver utövas på fritiden. Arbetsgivaren behöver möta oss på vägen med sitt arbetsgivaransvar med tre timmars träning i veckan på tjänstetid.

 

Hur ser vår fritid ut där vi ska idka vår träning för att hålla fysiskt i arbetet med reducerad smärta?

 

63% av poliserna får inte tillräckligt med sömn (jfr 11-12% svenska yrkesarbetande befolkningen)

68% av poliserna i Stockholm hinner inte återhämta sig på sina fridagar, vilket är högst siffra i landet inom polisen

42% av poliserna känner sig trötta och håglösa (under de tre senaste månaderna)

24% av poliserna har besvär av huvudvärk en till flera gånger per vecka

 

Övriga intressanta siffror

 

55% av poliserna i Stockholm har inte möjlighet att nyttja regelbunden instruktörsledd självskyddsträning

47% av poliserna har fysiska besvär av utrustningsbältet vid sittande i tjänstebil

61% av poliserna i Stockholm har möjlighet att hämta ut utrustning och kläder vid behov – vilket innebär att 39% av poliserna inte får tillgång till den utrustning och kläder de har behov av

18% av poliserna i Sverige valde att avstå att rapportera arbetsskada för att inte riskera möjligheten till avancemang inom yrket eller deltagande i utbildning

24% av poliserna i Stockholm valde att avstå att rapportera arbetsskada för att inte riskera möjligheten till avancemang inom yrket eller deltagande i utbildning, vilket är högst siffra i landet inom polisen·

 

Rapporten visar att vi har mer än ett problem:

  • För långt arbetstidsmått
  • För hög arbetsbelastning
  • Brister i /tillgång till den fysiska utrustningen
  • Lågt i tak

 

Statistiken är ett perspektiv att belysa vår arbetsmiljö ur. En berikande bild av vår arbetssituation går att få bland annat genom de artiklar som har skrivits om UMF av våra kollegor.

 

Nå?

Vad är det för status på våra poliser som rycker ut till medborgarnas hjälp? Vilka förutsättningar har vi att utföra ett bra och rättssäkert arbete, vilket vi är skyldiga att göra.

 

och

 

Varför lämnar vi utryckningen och skiftestjänstgöringen så snabbt? Jag säger att det är arbetstagarens sätt att ta sitt arbetsmiljöansvar när arbetsgivaren inte förmår bättre.

 

Emma Cronberg

Huvudskyddsombud polisen Sthlms län

som nu ska läsa delrapport två; polisens psykosociala arbetsmiljö

 
  • · Statistiken gäller poliser i yttre uniformerad tjänst nationellt om inte annat anges specifikt, och är hämtad från rapporten ”Polisens arbetsmiljö 2013 delrapport 1 (3) Fysiska aspekter” skriven av Hälsohögskolan i Jönköping. Statistikern är fastställd med 95% säkerhet. Eventuella felaktigheter är sannolikt beroende på misstolkning från min sida.

Blåljus kommentar: Rapport 1, som kan läsas här, och rapport 2 är ytterst intressant läsning för den som orkar tränga bakom tabellerna mot den verklighet Sveriges poliser har att verka i. Vi kan konstatera, att det finns en förbättringspotential, bland annat när det gäller friskvård och även när det gäller arbetstider, psykosocialt omhändertagande och utrustning. ASA/Polis kan vara ett litet steg på rätt väg. Men för att poliserna skall orka arbeta uthålligt på ordningsavdelningarna, även om de har familj, ställs ytterligare krav på förbättringar i arbetsmiljön. Rapport 2, som vi ämnar återkomma till, sammafattar sina slutsatser så här:

 

"Sammanfattningsvis framkom att skiftarbete, då främst 3-skift arbetet är psykiskt påfrestande vilket medför att poliserna är trötta och håglösa, beroende på sömnbrist. Förändring av arbetsschema vore önskvärt förslagsvis till någon forma av fasta arbetsscheman, med periodvis regelbundna arbetstider. Därutöver vid behov någon utomstående att prata med efter hotfulla och kritiska situationer. Åtgärder som skapar förutsättningar till psykisk återhämtning bör därför vidtas och prioriteras för poliser i yttre uniformerad tjänst."

 

Tommy Hansson