Vägar till fler poliser redovisas
Vägar till fler poliser redovisas
Regeringen gav i slutet av 2022 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa åtgärder för att kunna rekrytera fler till polisyrket, så att Sverige skulle ha möjlighet att nå upp mot den normala polistätheten inom EU. Polismyndigheten fick tre månader på sig. Nu finns resultatet:
"I arbetet med regeringsuppdraget har vår utgångspunkt tagits i myndighetens framtida kompetensförsörjningsbehov. En annan viktig utgångspunkt har varit att en fortsatt och än mer omfattande tillväxt inte ska ske på bekostnad av kvaliteten. Kvaliteten i polisutbildningen ska värnas. För att möjliggöra en fortsatt tillväxt kommande år som tar oss mot EU-snittet vad gäller polistäthet behöver systempåverkande faktorer komma på plats, säger HR-direktör Fredrik Modigh.
Polismyndighetens förslag på åtgärder
De förslag som redovisas i regeringsuppdraget handlar bland annat om att åstadkomma en ökad operativ brottsbekämpningsförmåga genom fler och nya kompetenser tillsammans med den befintliga kompetensen. Exempelvis behövs fler utredare och forensiker, samt fler som arbetar brottsförebyggande och för att öka den lokala och digitala närvaron. Därutöver behöver det tillföras ny kompetens i form av digital brottsbekämpning, analys, informationsinhämtning och informationsbearbetning m.m.
För att nå målet om en ökad polistäthet behöver Polismyndigheten fler behöriga sökande som efter prövning kan antas till polisutbildningen. I underlaget ges förslag på åtgärder som ska bidra till att bredda rekryteringsbasen och samtidigt möta kompetensbehovet:
- Polisyrket blir allt mer komplext. Alla poliser kan i framtiden inte kunna allting. Därför föreslås att polisutbildningen utvecklas med flera inriktningar. Alla ska gå ett gemensamt basår för att därefter år 2 inrikta sig mot tjänstgöring i yttre verksamhet, utredning eller bekämpning av cyberbrottslighet. Påföljande aspiranttjänstgöring termin 5 föreslås anpassas utifrån vald inriktning.
- Polismyndigheten föreslår att betald polisutbildning i någon form införs, vilket är en systempåverkande faktor som kan få fler att vilja utbilda sig till polis.
- Aspirantutbildningen, termin 5, utvecklas till en verksamhetsförlagd utbildning som ger 30 högskolepoäng. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska även fortsatt genomföras i Polismyndigheten.
- Utbildningskapaciteten behöver öka för att kunna utbilda fler till poliser, varför förslag lämnas på att etablera ett nytt lärosäte utöver de befintliga fem lärosätena.
- Särskilda åtgärder föreslås för att främja en tillväxt av poliser i svårrekryterade områden.
Utöver de systempåverkande faktorerna lyfts även fram förslag på en fortsatt satsning på civila specialister, samt att en fortsatt tillväxt i kärnverksamheten medför behov av att stödverksamhet och förvaltning tillåts växa, likväl som att insatser behövs för att behålla och utveckla befintliga medarbetare."
Polistidningen följer upp utredningen, och berättar bland annat:
"Myndigheten föreslår också särskilda satsningar för fler poliser i svårrekryterade områden, där polisregion Stockholm för närvarande är främsta exemplet. Åtgärder på det området kan vara att hjälpa studenter och nyblivna poliser att hitta en bostad i huvudstaden eller att ge lönetillägg för polisaspiranter som utbildar sig i Stockholm."
Där kommenterar även Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow att hon ser många bra förslag. Men hon är kritisk till att dela upp polisutbildningen i tre inriktningar.
– Det minskar det som är attraktivt med yrket, att kunna ha ett långt yrkesliv inom Polisen och utvecklas i olika roller. Man riskerar en inlåsningseffekt. Och flexibiliteten för arbetsgivaren att använda poliser både inne och ute försvinner också. Jag har mycket skarp kritik mot det, säger hon.
Blåljus saxar ur Polismyndighetens redovisning:
"Polisens viktiga och samhällsbärande uppdrag tilltalar stora delar av den yngre arbets-
föra befolkningen. Möjligheten att göra skillnad och bidra till samhället är den vanlig-
aste motivationsfaktorn för sökande med såväl svensk som utländsk bakgrund.
Av målgruppsanalysen1, sökande till polisutbildningen, framgår att i målgruppen 18–24
år attraheras sökande i målgruppen mest av arbete i yttre tjänst. Det är i första hand
unga män med gymnasieutbildning som drivs av en karriär i yttre tjänst. Kvinnor
drivs i högre grad av karriärmöjligheter i inre tjänst.
För sökande med intresse för inre tjänst är eftergymnasial utbildning mer vanligt. I målgruppen 25–34 år attraheras sökande i målgruppen i lägre utsträckning till polisiär yttre tjänst. Målgruppens livssituation som bl.a. karaktäriseras av familjebildning minskar benägenheten att arbeta obekväma arbetstider och i mindre trygga miljöer. Potentiella kandidater och sökande till
polisutbildningen med utländsk bakgrund motiveras i högre utsträckning av att be-
kämpa brottslighet och lagföra brottslingar. Sökande som genomfört värnplikt eller
grundläggande militär utbildning (GMU) lockas av karriärmöjligheterna i yttre tjänst."
Detta stycke antyder en viss problematik, när 20-25-åringar, främst män, ska och vill bli ingripandepoliser. Medan främst kvinnor och välutbildade kanske går utredningsspåret. Vad händer med ingripandepoliserna när de som 40-åringar kanske inte orkar med de tuffa skiften, våldsinslagen eller glåporden längre? Kommer de att vara exkluderade från möjligheten att göra en alternativ karriär som utredare, eller räcker deras utbildning inte till för detta enligt förslaget?
Blåljus ser fram mot skarpa förslag från regeringen med Polismyndighetens goda förslag som underlag. Självklart behöver politiken göra vissa avvägningar, men många av förslagen ser vi som lågt hängande frukter, som skulle kunna förbättra rekryteringsläget snabbt, och ge Sverige en ännu bättre polis i framtiden. En fråga som särskilt bör övervägas är om det ska bli specialisering redan under polisutbildningen. Det finns en uppenbar risk att det skulle vara skadligt för flexibiliteten, för att inte tala om gamla idéer om allpoliser.