24 mars 2021

Hur skyddade är polisanställdas personuppgifter?

Hur skyddade är polisanställdas personuppgifter?

INSÄNDAREN belyser här en mycket viktig och aktuell fråga – Hur skyddade är polisanställdas uppgifter och i vilken omfattning ges utomstående tillgång till olika polisiära system även om det sker i utredande och/eller forskningssyfte? Blåljus har sökt svaren.

INSÄNDARE:

"Något som katten släpat in?"

I samband med att Polismyndigheten eventuellt skall införa en ny arbetstidsförläggning har man inte gjort som brukligt dvs satt sig ner med representanter från facket och medarbetare och fört dialog.

De senaste åren verkar det som arbetsgivaren tycker att facket är något som katten släpat in. Arbetsgivaren har spikat igen kattluckan ganska ordentligt, med katten utanför.

Ibland öppnas kattluckan upp på glänt och lite grädde ställs fram för att katten skall överleva.
Ganska snabbt spikas luckan igen, med katten utanför. 

Priset för att arbetsgivaren vänt sig till en annan myndighet för att undersöka/diskutera om det skall införas en ny arbetstidsförläggning presenteras nedan.

I samband med att Polismyndigheten eventuellt skall införa en ny arbetstidsförläggning har myndigheten tagit hjälp av Brå. Brå har fått tillgång till följande av Polisen datasystem/register, COPS (centralt operativt planeringssystem), Palasso (personal- och löneadministrationssystem för statliga organisationer), Lisa, (Webbaserat system för registrering av arbetsskador och tillbud), STORM (dokumentera händelser och för att få överblick över polisresurserna i yttre tjänst) samt DurTvå (datoriserad utredningsrutin med tvångsmedelshantering)

Indirekt går det även att nå MR (Misstankeregistret) och BR (Brottsregistret) samt en del övriga känsliga register via DurTvå, PMF (Polisens multifråga)

Ett av ovan nämnda register innehåller polisanställdas adresser, telefonnummer, personnummer, familjemedlemmars namn och personnummer m.m. Enär poliser ingår i totalförsvaret torde dessa uppgifter vara av känslig karaktär och sekretessbelagda. Ett annat av ovan nämnda register innehåller skador, fysiska såsom psykiska som poliser ådragit sig i tjänsten. Dessa uppgifter torde också vara sekretessbelagda och av känslig karaktär.

Via ett annat av ovan nämnda datasystem/register går det att kartlägga var, hur och antalet poliser som tjänstgör vilket även detta torde vara känsliga uppgifter. Listan kan göras ännu längre till vilka system/register som Brå fått tillgång till, via PMF.   

Anledningen till att Brå fått tillgång till dessa register/system var för att se hur en eventuell ny arbetstidsförläggning kommer att förbättra/effektivisera polisens verksamhet. Uppgifterna om vilka system/register som Brå fått tillgång till framkommer på s 89 i rapporten/utvärderingen, En utvärdering av polisens nya modell för schemaläggning, 8+2. 

Ovan nämnda system/register innehåller bla känsliga uppgifter inte bara om polisanställda utan även om misstänkta, målsägare, vittnen mfl. Att Brå fått tillgång till polisens olika register/system för att utvärdera hur en eventuell ny arbetstidsförläggning skall se ut torde inte ingå i de föreskrifter som Datainspektionen lämnat om hur registerna/systemen får/skall användas.

Att Brå har till uppgift att bidraga till kunskapsutveckling och främja brottsförebyggande arbete inom rättsväsendet råder det inga tveksamheter om. Det är dock tveksamt huruvida Brå främjat och utfört brottsförebyggande arbete genom att ha fått tillgång till Polisens system/register för att föreslå hur polisens ev nya arbetstidsförläggning skall se ut. 

Ole Andersson /LOFO Krim Södermalm

Blåljus utreder/kommenterar:
Insändaren tar upp en mycket viktig och aktuell fråga – Hur skyddade är polisanställdas uppgifter och i vilken omfattning ges utomstående tillgång till olika polisiära system även om det sker i utredande forskningssyfte?

Insändaren menar att Brå har fått tillgång till olika känsliga polisiära register och påtalar riskerna om spridning av skyddsvärd information.

Av den anledningen sökte Blåljus kontakt med såväl Brås utredare liksom ansvarig inom Polismyndigheten.

BRÅ
Anna Hansson, chef för den enhet på Brå som tagit fram rapporten ”En utvärdering av polisens nya modell för schemaläggning, 8+2”, svarar snabbt.
Brå uppger att Polismyndigheten beställt en oberoende utvärdering gällande schemaläggningens effekter och påverkan.

För detta uppdrag begärde Brå in nödvändiga data av Polismyndigheten. Polismyndigheten tog fram dessa data och levererade till Brå. Brås utredare har således inte själva haft fri tillgång/access till olika polisiära system.

Brå uppger vidare att den information som lämnades ut av Polismyndigheten till Brå har varit s k aggregerad information dvs överskådlig, sammanfattande. T ex har intervjuer varit avpersonifierade, Lisa-anmälningar handlat om ”antal” och inte om innehåll…
Den data som Brå tagit emot har hanterats utifrån olika säkerhets-/sekretessföreskrifter.

Polisens sekretess har också omfattat Brås utredare under arbetet.

POLISMYNDIGHETEN
Ari Stenman, chef för Polismyndighetens säkerhetsavdelning svarar:

"Hej Ole. Jag fick ta del av ditt mail och vill tacka dig för att du är vaksam på säkerhetsfrågor som kan vara av intresse.

Polismyndigheten och Polisförbundet kom överens om att anlita Brå för att göra en opartisk utvärdering. Uppdraget planerades i samarbete med bl.a. verksamhetsskyddet och de säkerhetsfrågor du nämner hanterades. Personerna från Brå säkerhetsprövades med registerkontroll på Säkerhetspolisen och de arbetade i särskilda lokaler med särskild utrustning som bedömdes vara lämpliga för uppdraget. Informationen de hade tillgång till var avidentifierad och jag bedömer att informationssäkerheten och medarbetarskyddet omhändertagits på ett bra sätt. 
Med vänlig hälsning Ari"

Om dessa uppgifter är riktiga konstaterar Blåljus att den skyddsvärda informationen gällande polisanställda har hanterats utifrån de säkerhetsrutiner som uppgifterna kräver.

Gällande insändarens första styckesats kan Blåljus bara hålla med.
Arbetsgivarens ”ovilja” att inkludera fackliga företrädare i ett tidigt skede – eller över huvud taget – vid/inför större verksamhetsförändringar är tydliga fakta sedan flera år.

Att arbetsgivaren stänger dörren för det fackliga perspektivet är märkligt då vi alla har ”Bästa möjliga polisverksamhet (liksom arbetsmiljö) för ögonen!"   

Tina Gustafsson