Ordningsvakter vill göra mycket mycket mer
– Ordningsvakter ska inte och kan inte ersätta polisen, men deras arbete är ett viktigt bidrag till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Ett modernare och effektivare regelverk för ordningsvakter kan frigöra resurser för Polismyndigheten till mer avancerade polisiära uppgifter, säger inrikesminister Mikael Damberg.
Någon kunde tycka, att det är tveksamt att överlåta polisiära arbetsuppgifter till privata aktörer, med vinstintresse och privat finansiering. Men visst är det lovvärt att exempelvis utbildningen av ordningsvakter blir något annat än dagens rudimentära 80 timmar.
En som vill gå längre än regeringen är kanske inte helt oväntat Securitas VD, Joachim Källsholm. Han har skrivit i Security User, och beskriver sin vision av en uppdaterad ordningsvakts uppdrag:
Han tycker att regeringens utredning är ett bra och viktigt steg. Men han ser ett behov av att med ett än bredare perspektiv utreda hur privata aktörer kan förstärka samhällets brottsbekämpande förmåga i framtiden -och det är inget som kan skjutas på framtiden.
Källsholm skriver:
"Polisens utredningsbörda är idag sådan att många offer för mängdbrott aldrig nås av något annat än beskedet om att utredningen är nedlagd. En justering av polisens monopol på att utreda brott skulle öppna för en ny samverkan med säkerhetsbranschen. Vi skulle kunna bistå i utredningen av brott vi ingriper mot så att polisen kan fokusera på allvarligare och mer svårutredda brott.
Det finns många fler frågor kring hur ordningsvakter och väktare kan stötta samhället i framtiden som måste diskuteras. Jag har till exempel föreslagit kommunala ordningsvakter på landsbygden, där polisnärvaron som bäst är sporadisk, och ofta en ren frånvaro.
Men utredningen är ett gott första steg och jag ser fram emot att ta del av resultaten. Jag hoppas att utredaren vågar tänka nytt och tar tillfället i akt att genom ett nytt regelverk frigöra kraften i den resurs som ordningsvakterna faktiskt utgör."
Blåljus håller med om att polisens resurser är otillräckliga. Och visst behövs avlastning, av civila polisanställda, ordningsvakter och andra samhällsorgan. Men det är ändå värt att betänka vem som står för stålarna. Benägenheten att avskriva outredningsbara utredningar eller utredningar som rättsekonomiskt är meningslösa, torde vara begränsad i en vinstdrivande organisation. Och vem betalar? Blir det staten eller rent av brottsoffren? Och hur är det med ekonomin i glesbygdskommuner? Har kommunerna eller de boende verkligen råd att hyra in ordningsvakter?
Allt handlar inte om antalet handläggare. Rättssäkerheten har ett pris, och det åligger staten att betala det priset. Poliser och civilanställda inom polismyndigheten kostar och kommer att kosta ännu mer. Men privatiseringar och vinstintressen i andra brancher har inte sällan lett till dyrare och sämre verksamhet. Nu avvaktar vi regeringens utredning, trygga med att om polisyrket blir så attraktivt som utlovas, kommer Polismyndigheten att kunna behålla den absoluta lejonparten av myndighetsutövningen och polisutredningarna "indoors". Särskilt som alla rekryteringsfrämjande åtgärder måste ha gett resultat till dess.
Tommy Hansson