Lpo Järva utsatta områden
26 oktober 2021

En lång utläggning kring frågor jag skulle vilja se tryck i

En lång utläggning kring frågor jag skulle vilja se tryck i

Skriver Martin Marmgren på sin FB-sida där han bland annat tar upp frågor som: Polisens resursbrist "i nästan alla delar av vår verksamhet", vikten av att våga ta i kulturfrågor samt skapa främjande miljöer kring barn och unga, en skarpare lagstiftning... :

Bild
Martin Marmgren

"Efter mordet på rapparen Einár har det haglat fördömanden. Även statsministern har yttrat sig. Det är inte konstigt att uppmärksamheten är stor när det gäller en känd artist. Men det är också lätt att förstå känslan hos en del förortsbor att man hade velat haft samma uppståndelse när deras barn har mördats en efter en.

Vad gäller alla politiska uttalanden så kvarstår det faktum att ord är billiga. En hagelsvärm av ibland illa genomtänkta utspel visar inte på handlingskraft.  Och varken att överpröva professionen (socialtjänst, polis, kriminalvård) i Stockholm för att tvinga dem att ersätta ett avhopparprogram (Trefas) med ett annat (Sluta Skjut) eller att införa "visitationszoner" som riskerar att drabba alla som vistas i utsatta områden och slå in en kil mellan boende och polis är en del av lösningen (snarare tvärtom). Än mindre hjälpsamt är det kollektiva fokuset på eller skuldbeläggandet av människor med utländsk bakgrund.

De stora linjerna kring hur man utvecklar både det repressiva och det förebyggande arbetet jobbas det så klart redan med, exempelvis genom 34-punktsprogrammet. Men det är lika tydligt att det som görs är för lite, för klent och för långsamt.  Det handlar om otroligt komplexa problem som kräver ett batteri av mångfacetterade och ibland dyra åtgärder över lång tid. Och eftersom jag är lite allergisk mot de korta punktlistor med förslag likt de ovan som främst är utformade för att markera det egna partiets ideologiska positionering, så kommer här en lång utläggning kring frågor jag skulle vilja se tryck i.

Samhället behöver bli mycket bättre på att stötta familjer och bygga allianser med de föräldrar som har barn som växer upp med många riskfaktorer, och speciellt då i utsatta områden. Det sker mycket bra här, exempelvis "Rinkebymodellen" med gemensamma hembesök mellan BVC och familjerådgivare. Det effektivaste stödet ges när barnen är små, och ju tidigare desto bättre. Men arbetet behöver intensifieras för att nå föräldrar med barn i alla åldrar. Även de som redan har fyllt arton. Vi behöver bygga nätverk av vuxna, både myndighetspersoner och föräldrar, runt de här barnen. Bland annat genom att pröva nya sätt för samhällsföreträdare att nå fram till och bygga relationer med föräldrar i målgruppen (se exempelvis denna artikel om vårt jobb i Järva 
https://www.dn.se/sverige/varfor-dras-unga-i-stabila-familjer-till-gang/).

Vi behöver specifikt göra mer för att skapa främjande miljöer kring barn och unga, oavsett var de växer upp. Här handlar väldigt mycket om att satsa på skolan, och att skolan ges rätt förutsättningar (vilket man inte har med dagens skolvalssystem). Men det gäller även fritidsverksamhet, idrotts- och föreningsverksamhet, med mera. En del i detta handlar även om samverkan med polis och att polisen prioriterar att trygga de miljöer där barn och unga vistas och snabbt ger stöd och hjälp till dessa verksamheter när något händer som riskerar att påverka dem negativt.

Polisen behöver mycket mer resurser. Vi har fortfarande resursbrist i nästan alla delar av vår verksamhet.

Polisen behöver mycket mer resurser. Vi har fortfarande resursbrist i nästan alla delar av vår verksamhet. Utredningsverksamheten går på knäna, vilket direkt drabbar möjligheten att utreda de skjutningar som politikerna hävdar är så viktiga. Det brottsförebyggande arbetet skulle kunna utvecklas väldigt mycket med rätt förutsättningar. Även den lokala repressiva närvaron som trycker bort kriminaliteten ifrån gator och torg och försvårar för nya våldsdåd är för lågt bemannad. Samtidigt dras polisen med stenhårda sparkrav och hindras ifrån att anställa, vilket det fjuttiga tillskottet i den senaste budgeten inte nämnvärt påverkar. Se bl.a. min text https://www.aftonbladet.se/debatt/a/X6v20x/de-akuta-sparkraven-maste-bort-fran-polisen och denna artikel https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-om-de-manga-dodsskjutningarna-vi-klarar-inte-av-det

Det krävs mer resurser, bättre stöd och skarpare lagstiftning

Det krävs mer resurser, bättre stöd och skarpare lagstiftning för att hantera de barn som begår grova brott. Mycket landar på socialtjänsten, som behöver helt andra verktyg för att få stopp på unga som exempelvis bär och använder vapen. Men arbetet behöver också ske i nära samverkan med speciellt polis och skola vilket kräver att ett antal sekretesshinder undanröjs eller mildras. Samhället måste kunna kliva in och bryta våldsspiraler med mycket större handlingskraft även när gärningsmännen är unga. Sen behövs samtidigt fortsatta satsningar på att stärka och utveckla arbetet med motivera och stötta dem som vill lämna en kriminell livsstil, och det gäller naturligtvis även avhopparverksamhet för vuxna.

Det behövs även lagstiftningsförändringar för att ta bort orimliga hinder i lagföringsprocessen. Dels behöver en del rättsliga regler och principer förändras. Mest akut är att få bort "omedelbarhetsprincipen", men det finns även andra justeringar som skulle effektivisera rättsprocessen utan att på ett oacceptabelt sätt kompromissa med rättssäkerheten. Dels behöver bevisvärderingen i våra domstolar ses över så att den bättre rimmar med begreppet "rimliga tvivel". Det behövs även förändringar som gör det lättare att få offer och vittnen att medverka i hela rättsprocessen. Om man inte vågar ta tag i de här frågorna kommer lagföringsgraden för mord i kriminella miljöer stanna på så låga nivåer att det vi gör i andra delar av rättskedjan blir väldigt ineffektivt. 

Konsekvensen, både direkt vad gäller fortsatt våld, indirekt vad gäller rekrytering till kriminella miljöer och strategiskt vad gäller förtroendet för hela samhällskontraktet av att personer som har begått extremt grova brott (däribland mord), ofta upprepade gånger, går fria på gator och torg och stoltserar med sitt våldskapital är förödande. Detta oavsett åldern på förövaren.

Jag fördjupar en del resonemang i den här texten: https://www.svd.se/stoppa-unga-kriminella-ar-helt-grundlaggande
Se även gärna dessa artiklar angående beviskraven: https://www.dn.se/sthlm/polis-och-aklagare-efter-friande-domar-beviskraven-ar-for-hoga/
https://www.dagensjuridik.se/debatt/felaktig-bevisvardering-gor-att-brottslingar-gar-fria/
https://www.dagensjuridik.se/debatt/felaktig-bevisvardering-gor-att-brottslingar-gar-fria-det-totala-bevisvardet/?fbclid=IwAR0N5E2qtnBzQRQSHnFZSCp1hHKyz9_2ilJL5gSspWHP-JDItcqPeWUFOIc

Dessutom så måste vi våga ta i kulturfrågorna

Dessutom så måste vi våga ta i kulturfrågorna, vilket mordet på Einár demonstrerar på ett närmast övertydligt sätt. Och då menar jag alltså de extremt destruktiva subkulturer som främst formas i utanförskapet i utsatta områden, men som sprids, befästs och glorifieras på kanaler i sociala medier och i just "gangsterrapp". Man ska ha huvudet ordentligt nedgrävt i sanden om man ska missa symbiosen mellan musiken och kriminaliteten. Ett lämpligt första steg vore att ansvarsfulla vuxna inte hyllar och sprider det här giftet från sina kanaler (och än mindre från Public Service). Att hänvisa till att skilja mellan verk och person är hyckleri (om man inte samtidigt vill dra en lans för vikten att exempelvis sprida en pedofils skildring av sina egna verkliga övergrepp). Jag har skrivit om detta bland annat här: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/pAdOMV/gangsterrap-bidrar-till-att-unga-blir-kriminella och här
https://gronopinion.com/2021/06/04/svart-for-valdets-offer-att-skilja-mellan-artist-och-verk/
Samtidigt måste vi självklart göra något åt de rotorsaker som skapar känslan av att inte vara inkluderad i samhället, som i sig är en av de drivande faktorerna bakom att det formas negativa subkulturer. Det har jag skrivit om i bland annat dessa texter:
https://www.expressen.se/debatt/subkulturella-faktorer-som-okar-brottsligheten/
https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/integration-segregation/visa-att-fororten-ar-en-del-av-sverige/

Samhället behöver dessutom bli bättre på att i allmänhet bygga förtroende och kollektiv förmåga i de mest utsatta lokalsamhällena. Med ökad närvaro där man både skapar trygghet i de offentliga rummen och möter människor i deras vardag och utvecklar hjälpen ifrån det offentliga kan man succesivt förstärka tilliten där den idag är låg. Mycket handlar dock om att på sikt bygga bort segregationen, och förändra de system som driver på den.

Det här är fortfarande bara några exempel på områden där det finns åtgärder som skulle kunna göra skillnad, en del dessutom relativt snabbt. Det finns så klart mycket mer som skulle behöva göras. Även några av de förslag som lyfts fram i de politiska punktlistorna som nu sprids är riktigt bra. Exempelvis skulle det kraftigt effektivisera kampen mot organiserad brottslighet att dels ge möjlighet till proaktiv avlyssning av personer i kriminella miljöer och dels göra det betydligt lättare att komma åt de kriminellas brottsvinster. Kontentan är hur som helst att det finns mängder med saker vi som samhälle kan göra bättre för att få stopp på det dödliga våldet. Det kräver dock mer av oss, och inte minst av den politiska nivån. Här är några ledord som jag tänker behöver genomsyra det arbetet:

  • Öppna plånboken ordentligt, och låt åtgärder få kosta över tid
  • Skapa bästa möjliga förutsättningar för olika delar av samhället att samverka kring problembilden
  •  Var beredda att tänka nytt, släppa gamla positioneringar och våga fatta obekväma beslut

Tack för att ni läste. Och ja, det går självklart bra att dela."

Martin har godkänt publicering på Blåljus.
Relaterat/Blåljus: Hårt pressade poliser i utsatta områden