3 augusti 2021

Polisens sparkrav går ut över brottsoffren

Polisens sparkrav går ut över brottsoffren

Martin Marmgren förklarar mot bakgrund av polisen budgetunderskott på 500 miljoner, hur sparkraven slår mot olika typer av polisverksamhet. För politikerna är det nu upp till bevis, skriver han och noterar att underskottet mindre än en tiondel av familjeveckans eller värnskattens kostnad.

I en debattartikel i Aftonbladet förklarar han sammanhangen.

Han noterar att det nu är nästan exakt ett år sedan 12-åriga Adriana sköts till döds. Förra veckan begravdes kollegan Andreas som mördades under ett arbetspass på Hisingen. För drygt två veckor sedan blev två små barn skjutna i Flemingsberg. Dessa fruktansvärda händelser är bara toppen på ett isberg av lidande som orsakas av den så kallade ”gängkriminaliteten”.

Martin konstaterar att det fortfarande görs på tok för lite för att hindra brottsliga karriärer bland unga i utanförskapsområden. I bland på grund av brist på handlingskraft, men också av ren snålhet. Han betonar att det behövs breda åtgärder mot problemen med bättre regelverk både för samverkan och förebyggande och resoluta påföljder mot unga brottslingar.

Martin skriver: "I det repressiva arbetet tas vapen som är ägnade att användas i kriminella konflikter och brottslingar grips. I utredningsarbetet ser man till att våldsaktörer hålls borta ifrån gatan och hindras ifrån att mörda. I det preventiva arbetet i samverkan med bland annat skola, socialtjänst och föräldrar identifieras unga som är på väg att skjuta eller skjutas, och åtgärder sätts in som får bort dem ifrån konfliktområdet.

Det lokala polisarbetet handlar inte heller bara om att förhindra skjutningar här och nu, utan om att stoppa nyrekrytering till kriminalitet genom att skapa främjande miljöer kring områdets barn.

I Järva där jag arbetar (med bland annat stadsdelarna Rinkeby, Tensta och Husby) har skolchefen lyft upp den förebyggande samverkan med oss områdespoliser som en av orsakerna till att man lyckats öka gymnasiebehörigheten från områdets skolor markant de senaste åren. Det är en avgörande framgångsfaktor på sikt.

Med tanke på hur ofta det kommer politiska utfästelser om hur viktig ”kampen mot gängen” är skulle man tro att det hade varit en självklarhet att säkerställa att den här kanske mest centrala delen rullar på med rimliga förutsättningar. Dessvärre är det inte så.

Vi har under det dryga decennium som jag har jobbat varit på tok för få poliser för att ge medborgarna, och speciellt de brottsutsatta, den polisverksamhet de förtjänar.

Det resulterar i ett femtonspel med resurser där verksamheter plötsligt kan svältas under interna rekryteringsstopp. Min brottsförebyggande områdespolisgrupp har exempelvis närmast halverats under det senaste året då inga ersättningsrekryteringar vid personaltapp har tillåtits."

Martin påpekar att när det fattas civilanställda på grund av anställningsstopp, har poliser, specialiserade på att jobba mot gängen, fått ersätta dessa i bland annat receptionstjänst. Det har pågått en tid, och nu planeras för att det ska vara så ett år till...

Martin fortsätter i debattartikeln:

"Ingen politiker kan hävda att vi som land kraftsamlar mot gängkriminaliteten samtidigt som flera av de poliser som mest behövs i frontlinjen i den kampen, både vad gäller det repressiva och det brottsförebyggande arbetet, kommenderas in på arbetsuppgifter vi lätt hade kunnat rekrytera civila till men inte får på grund av akut brist på pengar.

Och de kraftigt negativa konsekvenserna av sparkraven drabbar inte bara det påstått omhuldade arbetet mot gängkriminaliteten, utan all polisverksamhet. Priset lär betalas av brottsoffer, exempelvis våldsutsatta kvinnor, över hela landet. Detta samtidigt som det knappast saknas pengar i staten. Något som aldrig varit tydligare än under coronakrisen, när enorma summor kunnat mobiliseras på nolltid.

Polisens underskott motsvarar dessutom mindre än en tiondel av vad exempelvis ”familjeveckan” eller avskaffandet av värnskatten kostar statskassan. Oförmågan att finansiera polisverksamheten beror alltså snarare på brist på vilja än brist på pengar."

Martin vill tro att ansvariga ministrar, som gång på gång uttalat sig engagerat i de här frågorna faktiskt menar vad de har sagt om vikten av att vi som samhälle värnar och skyddar brottsoffer, trycker tillbaka de kriminella gängen, drastiskt minskar det grova våldet och får ner nyrekryteringen in i en kriminell livsstil. Men då är det upp till bevis.

Blåljus kan bara hålla med.