12 november 2021

Vart tog Polismyndighetens ledarskap vägen?

Vart tog Polismyndighetens ledarskap vägen? (av typen som kämpar för sin personal)

INSÄNDARE För ett antal år sedan verkade Polismyndigheten och Polisförbundet vara överens. Överens om att höja status för polisyrket, överens om att verka för ett generellt polislönelyft, liksom höja ”golvet” lönemässigt rakt över linjen. Tillsammans skulle man nu i sak verka mot departement, politiker och omvärlden.


Detta är en INSÄNDARE En publicerad insändare kan - men behöver inte - sammanfalla med de meningar som regionstyrelsen står för - läs mer.


Vad hände på vägen fram till nu?
Polismyndigheten och Polisförbundet står numera långt ifrån varandra.

Polismyndigheten har en ny inställning; man kör allt i egen regi. Polismyndigheten struntar i att ge Polisförbundet och därmed poliser inflytande.  

Polismyndigheten:

  • Bortser från både tidigare överenskommelser med Polisförbundet och struntar i direktiv man fått från regeringen att samarbeta om fördelning av 360 miljoner extra tilldelade lönemedel.
  • Struntar i lagstiftning som MBL i allt större utsträckning.
  • Polismyndigheten vill rikta (och har verkställt) ensidiga lönehöjningar utan Polisförbundets medverkan.
  • Struntar i den Svenska Modellen som man tidigare försvarat.

RESULTAT?
Polismyndigheten har hittills misslyckats med att attrahera tillräckligt många till Polisutbildningen. 

Polismyndigheten har misslyckats stoppa polisflykten.
Trots att man lyckats återrekrytera (92) poliser (24 färre jämfört med förra året) som tidigare hoppat av, slutar ändå fler poliser än någonsin (521).

De som slutligen slutar som polis överstiger därmed vida de som man lyckats återrekrytera. 

Bild
personalstatistik sept 2021 bild 2

(källa: Jfr Powerpoint: personalstatistik för Polismyndigheten; uppföljning augusti 2021; slide 2)

Någonting har hänt som gör att flera viktiga mål missas…

Hur ska man nå tillväxtmålet i antal poliser utan konstigheter?

Det finns numera akut, akut polisbrist från storstäder som Stockholm till Norrland.

Vad beror det på att det är fler än någonsin som lämnar?

Hur ska man rätta till att majoriteten av poliser känner sig missnöjda och förbigångna av lönesatsningar?

Kan det vara så att följden, av denna nya själviska ego-linje, skapar massiv missnöje på olika sätt bland poliser?

Kan det vara skäl till att man inte fyller platserna till Polisutbildningen; bland annat för att Polismyndigheten inte lyckats höja varken status och eller lönebilden som krävs?

Finns det ingen i Polismyndighetens ledarskap som ser sambandet?

Vart tog ledarskapet vägen? (av typen som kämpar för sin personal)

Den typen av Ledarskap som synligt kämpar för sina poliser och verksamheten.

Ledarskapet som tillsammans genom samarbete och att ge inflytande till sina poliser vill skapa en attraktiv arbetsplats på riktigt?

Som vill förbättra de generella villkoren för poliser för att skapa en positiv spiral?

Som vill verka för en generell lönehöjning (ja, poliser tjänar fortfarande genomsnittligt mindre jämfört med andra statligt anställda)?

Framför allt; varför envisas man gå sin alldeles egen EGO-väg?

Polisförbundets styrelse Stockholm Syd