Tidöavtalet
14 oktober 2022

Nya tag i nytt samarbete

Nya tag i nytt samarbete

Som bekant fick Sverige ingen ny regering idag heller, men däremot offentliggjordes det avtal som ska ligga till grund för den kommande regeringsbildningen mellan M, Kd och L. I överenskommelsen regleras även SDs inflytande över ett antal prioriterade frågor.

"Alla frågor som samarbetet avser genomförs i gemensamma samarbetsprojekt mellan de
partier som ingår i överenskommelsen. Samarbetsparti som inte sitter i regeringen har fullt
och lika inflytande över frågor i samarbetsprojekten på samma sätt som partierna i
regeringen. Det innebär medverkan fullt ut i beredningsprocesserna avseende exempelvis
utredningsdirektiv, propositioner till riksdagen, förordningsändringar som följer av ny
lagstiftning, EU-ärenden som påverkar de frågor som samarbetsprojektet omfattar, samt i
förekommande fall också uppdrag, utredare eller regleringsbrev till myndigheter i
samarbetsprojekten. Samarbetsprojekten bedrivs med fasta former för avstämning,
information och beslut. I ärenden som faller inom ramen för samarbetsprojekten ska formell
samordning i Regeringskansliet ske på samma sätt mellan alla samarbetspartier. Samarbetet
innebär också att de ingående partierna inte ensidigt samverkar med andra partier i
riksdagen i de frågor som direktiven till samarbetsprojekten omfattar."

Det som kanske berör Sveriges poliser extra mycket i samarbetsavtalet, är avsnittet om reformer kring kriminalitet och rättsväsende mm, vilket Blåljus därför citerar:

"Mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen
Hemliga tvångsmedel

Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Tilläggsdirektiv lämnas till utredningen om
preventiva tvångsmedel (Ju 2021:15). Utredningsdirektiven ska omfatta att överväga och
lämna författningsförslag som innebär att tvångsmedel kan användas preventivt för att
förhindra och upptäcka brottslig verksamhet i kriminella nätverk. Möjligheterna att använda
hemliga tvångsmedel i brottsbekämpningen genomförs. Förslagen i SOU 2022:19 ska ligga
till grund för lagstiftning och effekterna utvärderas i syfte att se om ytterligare skärpningar är
nödvändiga under mandatperioden.

Utvisning av säkerhetshot

Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt
medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas. En sådan möjlighet finns idag för
annan systemhotande brottslighet genom lag (2022:700) om kontroll av vissa utlänningar.

Personer som kan kopplas till organiserad kriminalitet ska tillföras till förutsättningar för

utvisning enligt denna lag. Det bör vidare kartläggas hur många utländska medborgare som
är aktiva gängkriminella.

Dubbla straff för gängkriminella
Skärp straffen kraftigt för gängkriminella för att låsa in de mest brottsaktiva personerna. En
särskild straffskärpningsgrund ska införas, liknande den som finns i Danmark, som medför
dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk.

Visitationszoner
Inför ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och
sprängmedel. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss
geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Besluten ska
vara tidsbegränsade och ska även kunna vara begränsade till vissa tider på dygnet, t.ex. för
att minska förekomsten av vapen vid uteställen. Åklagares beslut ska kunna överklagas till
domstol. Systemet ska utvärderas efter tre år.

Anonyma vittnen
Ett system med anonyma vittnen ska införas. Samma utredning uppdras även att analysera
tillämpningen av kronvittnessystemet och överväga om domstolen ska vara bunden av en
åklagares yrkande om vilken straffreduktion som ska utgå för ett kronvittne.

Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
Det ska vara straffbart att delta i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar tas fram för
att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer.
En utvärdering ska ske efter tre år. I väntan på detta ska en översyn och modernisering av
de s.k. osjälvständiga brottsformerna för att kunna döma fler gängmedlemmar genomföras.
Dessa består av försök, förberedelse, stämpling, medhjälp och anstiftan samt underlåtenhet
att avslöja och förhindra brott.

Vistelseförbud
Inför möjlighet att döma ut vistelseförbud enligt dansk modell. Den som döms för brott ska
kunna meddelas ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område exempelvis ett
bostadsområde i upp till tio år efter avtjänat fängelsestraff. Detta ska gälla gängrelaterade
brott, hedersrelaterade brott och brott kopplade till extremism (det gemensamma är att
personens nätverk kan göra gärningsmannen till maktfaktor i samma område), men också för
mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relation. Överträdelse av
vistelseförbud ska som huvudregel leda till en frihetsberövande påföljd.

Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen
Inför i ett första led en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: all relevant information
ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter måste kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet. Tilläggsdirektiv ges till utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter (Ju 2022:03), med beaktande av de frågor som redan har behandlats i utredningen om utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). I ett andra led ska förutsättningarna att ge brottsbekämpande myndigheter direktåtkomst till andra myndigheters relevanta databaser och register utredas.

Obligatorisk häktning i fler fall

Gränsen för s.k. obligatorisk häktning ska sänkas till ett års fängelse.


Förverkande
Nya förverkandeformer ska införas. Dels ska den lagstiftning som föreslås av
förverkandeutredningen i SOU 2021:100 genomföras, men även ytterligare utredning ska
tillsättas med uppgift att utvärdera de olika förverkandeformerna samt överväga huruvida de
som deltar i, eller har samröre med, kriminella organisationer ska omfattas av en särskild
förverkandegrund med omvänd bevisbörda, i enlighet med vad som gäller i andra västländer.


Krafttag mot ungdomsbrottsligheten
Ansvaret för unga som är grovt kriminella

Att bekämpa brott utgör i första hand statens och inte kommunernas ansvar. Staten bör
därför ta ett större ansvar för unga som begår allvarliga brott. Ansvaret för de tyngst
kriminella unga personerna ska därför flyttas från kommunerna till Kriminalvården. Det gäller
exempelvis vissa grovt kriminella unga personer som är föremål för frivårdspåföljder eller
ingripanden enligt sociallagstiftningen. Vidare ska särskilda ungdomsfängelser inrättas som
Kriminalvården ska vara huvudman för. Ungdomsfängelser ska ersätta de särskilda
ungdomshem som SiS ansvarar för idag och där domar på sluten ungdomsvård normalt
verkställs. Den maximala tiden för sluten ungdomsvård ska vidare förlängas, och den som
fyller 18 år under verkställighet av straff i ett ungdomsfängelse ska överflyttas till en vanlig
anstalt. Det ska göras en bred översyn av dagens lagstiftning gällande frihetsberövande av
unga, inklusive förutsättningarna för häktning, bland annat för att polisen i fler fall kan hålla
kvar en ung brottsmisstänkt i väntan på socialtjänst eller vårdnadshavare. Även
tidsgränserna för kvarhållande behöver ses över för att socialtjänsten ska ges bättre
möjligheter att pröva frågan om omedelbart omhändertagande utan att den unge släpps.
Insatser görs för att socialsekreterare så långt möjligt ska vara samlokaliserade med polis på
lokala polisstationer. En skyldighet för socialtjänsten ska införas att inom 24 timmar efter att
ett barn gripits för ett brott kalla föräldrarna till ett samtal, så att socialtjänsten ska kunna få
föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga.

Straff för unga lagöverträdare

Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över
straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av
straffmyndighetsåldern.

Ny påföljd för unga
En ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, ska införas som påföljd för unga, med utvidgad
verktygslåda för polisen att kroppsvisitera den unge, efter åklagarbeslut kunna göra
husrannsakan hos denna, och även kunna få domstols tillstånd till hemliga tvångsmedel.

24-timmarsgaranti i socialtjänsten
En skyldighet för Socialtjänsten ska införas att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett
brott kalla föräldrarna till ett samtal, så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att
medverka till insatser till stöd för den unga.

Lagen om vård av unga
Lagen om vård av unga (LVU) ska användas oftare för att skydda barn från utsatthet för våld,
inklusive hedersrelaterat förtryck, eller för kriminella miljöer. LVU och anknytande regler i
socialtjänstlagen ska utredas i syfte att skapa utökade möjligheter att omhänderta barn som
på grund av omständigheter i hemmet är i nära kontakt med organiserad brottslighet eller
annan kriminell verksamhet. Åklagare ska kunna ansöka och fatta beslut om omedelbart
omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU). Beslut om omedelbart
omhändertagande ska liksom i dag skyndsamt prövas av förvaltningsdomstol.

Lagen om unga lagöverträdare
Inför en möjlighet att använda hemliga tvångsmedel mot personer under 15 år som begår
grova brott genom att se över bland annat lagen om unga lagöverträdare (LUL). Vid brott
som begås av minderåriga ska polisen, alternativt socialtjänsten, som huvudregel utreda
eventuell påverkan från äldre. Brottsoffer ska ha rätt till juridiskt stöd även i de fall den
misstänkte gärningsmannen inte är straffmyndig.

Föräldraansvar
En utredning ska se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och möjliggöra tidiga
insatser för barn som begår brott, är i riskzonen för att göra det eller lever i andra former av
utsatthet. Det handlar bland annat om att se över möjligheterna till ytterligare stöd för barn.
Satsningen på föräldrastödsprogram byggs ut med målet att det ska finnas i alla kommuner i
landet och satsningen på fritidskort genomförs. Vidare ska socialtjänstlagen ändras i syfte att
ge socialtjänsten utökade befogenheter att besluta om tidiga och obligatoriska insatser för
barnen eller deras vårdnadshavare, så kallat mellantvång. Vid alla placeringar av barn ska
ökade insatser göras för att säkra en fungerande skolgång.

Ekonomiska och sociala konsekvenser kan ha en påverkan för hur föräldrar utövar sitt föräldraansvar över barn som riskerar att hamna i kriminalitet. Sedan tidigare finns vissa möjligheter att ålägga vårdnadshavare ett solidariskt skadeståndsansvar för barns brottslighet. Andra sätt att påverka föräldrar genom ekonomiska och sociala konsekvenser bör prövas. Det kan handla om ändringar i vårdnadshavare skadeståndsskyldighet eller andra ekonomiska åtgärder.

En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs
Skärpta straff för vålds- och sexualbrott m.m.

Straffskalorna, påföljderna och systemet för straffmätning ska ses över. Straffen för
våldsbrott, sexualbrott (där livstid ska övervägas för de grövsta brotten), angrepp mot poliser,
och annan brottslighet som hotar rättsstatens och samhällets fundament ska skärpas
ytterligare i förhållande till andra brottstyper. Gällande brott som hotar rättsstatens och
samhällets fundament bör SOU 2022:2 fungera som utgångspunkt, men där bör också
kompletteras med att brott som riktar sig mot lokaler, exempelvis socialtjänstkontor, skolor
och avhopparverksamhet ska förenas med högre straffvärde då verksamheten försvåras
med sådana attacker.

Stärkt straffrättsligt skydd för poliser
Skyddet för poliser ska stärkas. Straffen för våld och hot mot tjänsteman skärps,
missfirmelse mot tjänsteman ska återinföras. Straffet för blåljussabotage ses i samband med detta över för en sammanhängande straffskala. Ersättningsreglerna för poliser som drabbats av brott ska stärkas.

Skärpta straff för gängrelaterad brottslighet
Skärp straffen för brott som typiskt sett begås inom ramen för gängbrottslighet. Det handlar
bland annat om vapenbrott, övergrepp i rättssak, utpressning, bedrägeri, ocker, rån och
olaga hot. Gängbrottsutredningen bör ses som utgångspunkt, där vissa straffskalor justeras
upp i skärpande riktning.

Fängelsepresumtionen avskaffas
Fängelsepresumtionen ska avskaffas. Det innebär, tillsammans med det faktum att straffen
för flertalet brott ska skärpas, att fängelse kommer dömas ut i fler fall än idag. De gränser
som idag uppställs i praxis om vilka straffvärden som talar för fängelse ska ses över.

Billighetsskälen samt de försvårande och förmildrande omständigheterna i brottsbalken ses över
Billighetsskälen utom såvitt avser bestämmelsen om kronvittnen ses över med
inriktningen att de ska utmönstras eller inte ha samma påverkan på straffet som idag. Även
försvårande och förmildrande omständigheter ses över med utgångspunkten att försvårande omständigheter, såsom brott mot äldre och mot barn, påverkar straffmätningsvärdet i större utsträckning än idag.

Dagens form av mängdrabatt avskaffas
Straffreduktionen för flerfaldig brottslighet revideras. Vid konstruktion av gemensam
straffskala för brottslighet ska som huvudregel respektive brotts fulla straffvärde gälla för de
tre allvarligaste brotten, först därefter ska viss reduktion på straffet ges. För det fall det rör sig
om allvarliga brott mot person så bör dock förutsättningarna till straffreduktion inskränkas
ytterligare. Regler som inskränker den maximala längden på den gemensamma straffskalan
ses samtidigt över.

Återfall ska straffas hårdare
Återfall i brott ska straffas hårdare. Vid upprepade återfall bör det utdömda straffet kunna
överstiga straffskalan för det brott som en gärningsperson döms för. De begränsande regler
som finns i 26 kap 2 § brottsbalken, där det maximala straffet begränsas ska reformeras.

En ny påföljd: Förvaringsdom
En ny påföljd, förvaringsdom, ska införas. Livstidsstraff ska fortsätta gälla för allvarliga brott.
Förvaringsdom ska kunna utdömas för personer som utgör en samhällsfara genom
exempelvis hög risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Villkorlig frigivning
Dagens regler om villkorlig frigivning ses över i syfte att ersättas med ett nytt system som
innebär att villkorlig frigivning som huvudregel inte beviljas, utan endast om det föreligger
särskilda skäl. Särskilda skäl ska innefatta ett gott uppförande och omständigheter som i det
individuella fallet talar emot att den intagne återfaller i brottslighet. Villkorlig frigivning ska
aldrig kunna ske tidigare än efter att 3/4 av straffet verkställts. Möjligheterna att förlänga
övervakningsperioden ska samtidigt ses över för att undvika att personer som sitter av hela
straffet slipper övervakning efter avtjänat straff. En förlängning av övervakningsperioden ska
inte påverka straffvärdet.

En stärkt nödvärnsrätt
En utredning ska utvärdera hur nödvärnsrätten ska stärkas. Det handlar bland annat om att
införa en utökad nödvärnsrätt för den som angrips i sitt hem, i närhet till sin familj eller om
personen är underlägsen till antal eller storlek.

Preskriptionsbestämmelserna ska revideras
I första ledet genomförs SOU 2021:90. I andra ledet tillsätts ytterligare en utredning med
uppgift att överväga och föreslå utmönstringen av påföljdspreskription i svensk rätt. Särskilda
ungdomspåföljder för unga som håller sig undan och blivit myndiga ska kunna omvandlas till
motsvarande påföljd för vuxna innan påföljden verkställs. Vidare ska preskriptionstiden
slopas för alla former av sexualbrott mot barn under 18 år.

Övriga reformer

En översyn av kamerabevakningslagen
Kamerabevakningslagen ses över för att möjliggöra kamerabevakning oftare och på fler
platser. Bland annat bör kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om
tillstånd utökas. Vidare bör kraven för Polisen att bedriva kamerabevakning sänkas bl.a.
bör kravet på att en viss plats ska vara ”brottsutsatt” tas bort som förutsättning för
kamerabevakning. På längre sikt bör Polisens uppdrag att bedriva kamerabevakning utökas
avsevärt.

Kriminalvården
Kriminalvården expanderas kraftigt

Kriminalvården ges i uppdrag beräkna hur många nya fasta anstalts- och häktesplatser som
måste byggas, och hur frivården ska dimensioneras, för att regeringsunderlagets förslag ska
kunna genomföras. I samband med detta måste också kostnadseffektivisteringar prioriteras.
Det handlar bland annat om att utnyttja stordriftsfördelar och andra åtgärder för att sänka
dygnskostnaden.
Överföring av straffverkställighet
Kriminalvården uppdras att prioritera arbetet med överföring av straffverkställighet. En
utredning uppdras föreslå författningsändringar som möjliggör överföring av
straffverkställighet i fler fall. Översynen ska gälla både överföring av straffverkställighet inom
EU och till tredje land.
Kriminalisering av rymning
Rymning från anstalt, häkte och övriga frihetsberövande åtgärder ska kriminaliseras.
Rätten till permission inskränks
Reglerna om permission ses över. Bland annat bör permission som huvudregel aldrig ges till
aktiva gängkriminella. Regler om ett större hänsynstagande till brottsoffret ska införas.
Permissioner ska exempelvis inte kunna äga rum i närheten av ett brottsoffers bostad,
arbetsplats eller annan plats där brottsoffret normalt uppehåller sig. Möjligheterna till
obevakade permissioner bör ses över i syfte att inskränkas.
En utredning om att hyra anstaltsplatser utomlands
Möjligheten att hyra anstaltsplatser i andra länder ska utredas med syfte att få ett avtal på
plats om att hyra anstaltsplatser i jämförbara länder i Sveriges närområde för att avhjälpa
platsbristen i svensk kriminalvård. Utredningen ska även överväga en permanent ordning där
fängelseplatser kan hyras utomlands när kapacitetsbrister uppkommer eller för att användas
för intagna som dömts till utvisning på grund av brott.

Provokativa åtgärder

Användningen av provokativa åtgärder lagfästs. En utredning ska se över i vilken
utsträckning provokativa åtgärder är möjliga och lämpliga att använda. I synnerhet ska
provokativa åtgärders användning gällande sexualbrott på internet beaktas.

Anonymitet i brottsbekämpningen
Uppgifter i offentliga handlingar om beslutsfattare i Polis och andra myndigheter ska i ökad utsträckning kunna anonymiseras. Poliser och andra utsatta yrkeskategorier, i synnerhet sådana som hanterar ärenden med koppling till organiserad kriminalitet, i högre frekvens utsätts för otillbörlig påverkan, ska kunna erhålla skyddade uppgifter för sig själv och för sin familj.

Skadestånd
Regelverket för brottsskadeersättningen ses över i syfte att minska brottsoffrets ansvar att
själv driva in hela skadeståndet från gärningsmannen. Ersättning för felaktigt
frihetsberövande ska kunna nekas eller sättas ned dels om fällande dom kvarstår, dels om
andra omständigheter föreligger som gör sådan ersättning oskälig.

Kontaktförbud
För att öka brottsoffrens skydd och rörelsefrihet ska det geografiska området för
kontaktförbud utökas kraftigt vid en särskilt allvarlig hotbild, och i vissa fall kunna omfatta
hela kommuner eller motsvarande. Möjlighet till husrannsakan för att delge beslut om
kontaktförbud ska införas. Fler kontaktförbud, om så krävs med elektronisk övervakning, ska
meddelas inför rättegångar för att skydda målsägande och vittnen, även vid brott där unga är
inblandade.

Tullverket
Tullverkets verksamhetsområde utökas till att omfatta brottsbekämpande uppgifter i större
utsträckning. I samband med detta ska myndighetens uppdrag och befogenheter ses över.
Utgångspunkten är en effektiv och ändamålsenlig kontroll över gränsen, både gällande
passager och brott som begås i samband med gränsövergångar och i gränsnära områden.
Utförsel av stöldgods ska kriminaliseras.

Lag om särskild utlänningskontroll
Ytterligare restriktioner ska utredas, liksom andra länders arbete med avtal om diplomatiska
garantier för att verkställa utvisningar. Förvarstider för säkerhetsärenden utvidgas.

Vapenlagstiftningen
Vapenlagen ska utredas brett. Utredningen ska bland annat föreslå en ny jakt- och
viltvårdsmyndighet som tar över licensprövningen från Polismyndigheten. Utredningen ska
även föreslå ett uppdelat regelverk för licensärenden å ena sidan och illegala vapen å andra sidan. Straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiseradebrottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och sportskyttar.

Ett nationellt tiggeriförbud utreds
Ett nationellt tiggeriförbud ska utredas. I utredningens uppdrag ska ingå att pröva för- och
nackdelar med ett system med möjlighet till kommunala tiggeriförbud jämfört med ett
nationellt förbud. Utredningen ska, oavsett ställningstagande, lägga fram ett
författningsförslag som innebär tiggeriförbud i Sverige.

Bekämpa välfärdsbrottslighet
En ny myndighet ska ansvara för alla utbetalningar från både kommunal och statlig nivå. För
att ge en samlad bild och effektivisera välfärdsutbetalningar ska ett transaktionskonto tas
fram och administreras av myndigheten. En kartläggning av felaktiga utbetalningar på
kommunal och regional nivå bör göras. Bidragsbrottslagen ska skärpas och även omfatta
stöd till företag.

Pröva ett system med ungdomskriminalitetsnämnder och tillåt bevistalan mot unga i fler fall
I Danmark finns ett system med ungdomskriminalitetsnämnder ledda av en domare med
representanter från polis och kommun. Syftet är att vidta tidigare, mer konsekventa och
kraftfulla åtgärder mot bakgrund av utvecklingen av gängmiljöerna, där kriminella inriktar sig
på utsatta och lättpåverkade barn och unga. En utredning om att införa ett liknande system
pågår. Uppdraget ska emellertid inte redovisas förrän 30 augusti 2024 och bör slutföras
tidigare. Bevistalan mot barn under 15 år ska användas i fler fall.

Ny socialtjänstlag och brottsförebyggande insatser för att bryta nyrekrytering
Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under nästa mandatperiod. Statens ansvar
behöver här utökas. Socialtjänstlagen behöver reformeras och det brottsförebyggande
arbetet samt arbetet att ta människor ur kriminalitet ska tydliggöras och lagfästas. Fler öppna
stödformer inrättas, exempelvis vid familjecentraler som finns idag och som byggs ut. Detta
för att minska oron för kontakt med sociala myndigheter. Kommunernas brottsförebyggande
arbete ska regleras i lag.

En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla
beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga
som begår eller är i riskzonen för att begå brott. Det ska finnas en operativ funktion som kan
användas på platser där kriminalitet och våld eskalerat eller där socialtjänsten är hårt
ansträngd

Ny socionomutbildning
Socionomutbildningen reformeras för att göra kriminalitet bland ungdomar till ett obligatoriskt
utbildningsmoment. Möjlighet till specialisering på ungdomsbrott införs i utbildningen.
Särskilda forskningsmedel anslås till området sociala insatser mot unga i kriminalitet.

Breddad och skärpt lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterade

maktstrukturer
Lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck ska skärpas, stödet till utsatta förbättras och
myndigheternas arbete effektiviseras. Bland annat kriminaliseras kontrollerande beteende,
oskuldskontroller, oskuldsoperationer, oskuldsintyg och stämpling och försök till vilseledande
till tvångsäktenskapsresa. Vidare utreds behov av lagändringar i syfte att s.k.
omvändelseterapi under hot eller på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella
läggning ska vara förbjudet. Detta ska ske med respekt för grundlagsskyddade fri- och
rättigheter, såsom religionsfriheten. Straffskalan för bl.a. hedersförtryck, äktenskapstvång
och vilseledande till tvångsäktenskapsresa skärps. Skolans och elevhälsans roll för att
motverka hedersrelaterat förtryck ska synliggöras. Insatserna för försvunna barn ska
förstärkas och vite ska kunna utdömas för vårdnadshavare som inte medverkar till att barnen
återförs. Preskriptionstiden för hedersrelaterade brott mot barn ska förlängas. Äktenskap
mellan kusiner ska inte vara tillåtet.

Stöd och information till utsatta
Ökade insatser ska göras för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom
om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. Riktade insatser ska ske till
personer i en särskilt utsatt situation, såsom barn och unga, äldre samt personer utsatta för
hedersrelaterat förtryck."

Blåljus noterar att det är ett brett åtgärdsprogram, med både repressiva förslag och mer långsiktigt förebyggade lagändringar. En hel del är säkert efterlängtat av många poliser, annat kommer med säkerhet att diskuteras framöver.