Påsk upplopp ekot sveriges radio sr
19 maj 2022

Vad är Blåljussabotage?

Vad är Blåljussabotage?

Det har talats mycket om den skärpning av straffen för brott mot blåljusverksamheterna, som den nya lagen innebär. Men vad innebär den i detalj? Vad gör brottet grovt? Var går gränsen mellan våld mot tjänsteman, upplopp eller Blåljussabotage?

Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum beskriver utmaningarna med ny lagstiftning, där praxis inte satt sig ännu. HD har exempelvis ännu inte satt ner foten i något rättsfall om Grovt Blåljussabotage, där minimistraffet är fängelse i två år och maxstraffet livstids fängelse... (för gärningsmän över 18 år)

Hon berättar bland annat att när det gäller blåljussabotage finns det två domar från Högsta domstolen. I det ena fallet fann man att det var blåljussabotage, medan det andra inte nådde upp till tillräckligt allvar. I det som var sabotage mot blåljusverksamhet hade vi en situation där en polisbil förföljde en bil. En tredje person saboterade genom att köra ut sin bil i vägen för polisbilen, som fick bromsa och väja.

"Det andra målet i Högsta domstolen rörde en patrull i ett särskilt utsatt område som skulle göra kontroll av ett fordon. Personen i fordonet var så stökig att poliserna hade svårt att ha situationen under kontroll. Det tyckte inte Högsta domstolen var tillräckligt.

Ett annat exempel där domstolen inte dömt för blåljussabotage var när en man slagit sönder flera fönster på en polisstation. Det är ett brott i sig – skadegörelse – men nådde inte upp till att allvarligt försvåra polisens verksamhet."

Bjursten går igenom de legala förutsättningarna för att kunna döma enligt den nya lagen, ur ett åklagarperspektiv, högst läsvärt för alla som riskerar att utsättas för brottet, eller redan utsatts.