24 januari 2022

Vilka kompisar får en polis ha?

Vilka kompisar får en polis ha?

Om man blir polis och fortsätter umgås med kamrater som begått brott - kan man bli avskedad då? Och om man som polis under säkerhetssamtal inte tar upp alla kontakter med kamrater som är kriminellt belastade tillbaka i tiden, är det skäl för avsked?

Det var ett par frågeställningar som behandlades i ett mål i Arbetsdomstolen, AD 2022 nr 3. Bakgrunden var att en polis hade kompisar sedan länge, innan han blev polis, som var kriminellt belastade och/eller med i Bandidos. Han hade haft kontakt med vissa av dessa och tidigare skjutsat vissa av dem i bil, samt lånat ut pengar till någon med kriminellt CV. Som jag uppfattar domen, har dock flertalet av kontakterna avslutats efter yrkesvalet.

Efter att Polismyndigheten haft två säkerhetssamtal med honom för att klargöra säkerhetsklassning, 2015 (i samband med anställningen)  och 2019, ledde detta till att han efter det sista samtalet fråntogs säkerhetsklassningen och avskedades från polisen. Bland annat då arbetsgivaren menade att han på fråga under säkerhetssamtalen inte berättat om (alla) sina kontakter med kriminella personer. Polisförbundet överklagade avskedandet och stämde Polismyndigheten till Arbetsdomstolen.

Polistidningen berättar om rättsfallet, och Förbundets jurister beskriver i tidningen att mycket av vad som låg bakom beslutet om avsked var okänt tills förhandlingen i AD. Därmed har domen bidragit till att klargöra rättsläget. Förbundets mål med att driva frågor som denna, (eller denna) är att öka rättssäkerheten för poliser som ifrågasätts, dels så att de och Polisförbundet får veta vad som hålls emot dem ur säkerhetssynpunkt, dels att beslut om säkerhetsklassning ska kunna överklagas, vilket inte är fallet idag.

Domstolen skriver i sin dom, som bedömer att avskedandet av polisen var lagligt korrekt:

"/Polismannen/ har således under anställningen medvetet lämnat oriktiga och ofullständiga uppgifter som sakförhållanden som han måste ha insett var av vikt för Polismyndigheten vid säkerhetsprövningen år 2019.
Hans agerande får anses ha allvarligt skadat arbetsgivarens förtroende för honom. Agerandet måste också, som Polismyndigheten anfört, ha inneburit en uppenbar risk för att allmänhetens förtroende för honom som polis och för Polismyndigheten skulle påverkas negativt.

Arbetsdomstolen kommer på grund av det anförda till slutsatsen att /polismannen/ grovt åsidosatt sina åligganden mot staten och att det därmed funnits laga skäl för avskedandet."

Domen innebar att Polisförbundet fick betala rättegångskostnaderna i AD, som uppgick till drygt 600 000:- Om Förbundet inte drivit frågan för medlemmens räkning hade hans enda möjlighet att få avskedandet prövat varit att själv stämma Polismyndigheten vid allmän domstol, och sedan till AD, med ännu högre rättegångskostnader som följd. Det är således närmast omöjligt (eller i vart fall ett ekonomiskt vågspel) att få sin sak arbetsrättsligt prövad, om fackföreningen inte är beredd att driva ens ärende.