Om vikten att stå för sitt ord

Om vikten att stå för sitt ord

I nedan INSÄNDARE lyfter Jakob Krook, vice ordförande Birger Jarl, vikten av förtroende och vikten att stå för sitt ord för att vara en attraktiv arbetsgivare. Han lyfter två exempel från polisområde Stockholm City.

En publicerad insändare kan - men behöver inte - sammanfalla med de meningar som styrelsen står för.

I början på sommaren blev en kollega av med sin anställning för att kollegan skyddat en medmänniska och därigenom gjort sig skyldig till osant intygande. Brottet var ej att anses som grovt och gjordes som sagt för att skydda en källa, en medmänniska som var livrädd. Händelsen är fyra år gammal. Sedan händelsen har kollegan haft sina chefers fulla förtroende. Det brottet gjorde däremot att högsta ledningen för vår myndighet inte hade förtroende för kollegan. Trots att de närmsta cheferna som sagt, i flera led, uttryckt sådant förtroende. För att inte tala om kollegans kollegor och vänner.

I samma veva avslutas en rekryteringsprocess till en arbetsledande position i Stockholm City. De som erbjöds tjänst erbjöds också en lön som var 1300kr över ingångslönen för funktionen men fick frågan om löneanspråk, vilket flera av dem hade, på goda grunder. De hade heller inte ett löneanspråk som på något sätt stack ut. Det var till och med så att summan ”bara” var 500kr-1000kr över den lön som rekryterande- och lönesättande gruppchef erbjöd. Den lönesättande-, tillika rekryterande gruppchefen höll med om argumenten och vidhöll att anspråken var modesta och rimliga utifrån lönebild och de sökandes erfarenhet osv.  

När då den lönesättande gruppchefen ska dra deras löneanspråk med den stödjande funktionen ”HR” så får denne tillbaka att deras löneanspråk inte på något sätt var aktuellt. Det som var värre var också att den erbjudna lönen nu inte heller var aktuell utan de erbjöds nu ingångslönen alltså 1300 lägre än den tidigare erbjudna lönen. Det blir alltså HR som sätter lönen, utan hänsyn till individuella erfarenheter eller rådande lönebild för funktionen och arbetsplatsen.

Såhär kan det alltså gå till när det är av vikt att man ska kunna lita på en polismans ord. Vi ska vara trovärdiga i alla delar. I hela myndigheten. Särskilt då när vår medpart i RALS-förhandlingar använt ”lönebild” för att trycka igenom, i våra ögon, hutlösa löneförhöjningar på sina håll. För man ska hamna rätt i lönebild. Den diskussionen är härmed över. Användandet av begreppet lönebild är obsolet.

Men hur skapar vi då ett klimat där vi tillsammans har tillit och förtroende för varandra om vi inte står vid vårt ord som vid den ovan påtalade rekryteringen? Här kan alltså arbetsgivaren lite lättvindigt ändra ett tidigare utgett intygande. Förvisso är detta inte något som faller inom brottsbalken men likväl har man vridit på verkligheten i båda exemplen ovan. I ena fallet blev en kollega av med sitt jobb, i det andra fallet blev flera kollegor erbjudna en lägre lön än vad de tidigare blivit erbjudna.

Nu ska vi också attrahera nya kollegor till Stockholm, då har vi här ett relativt dåligt exempel på hur vi i Stockholm City arbetar med att vara en attraktiv arbetsgivare och hur vi snarare raserar än bygger förtroende för varandra.
För att kunna vara en attraktiv arbetsplats gäller det att vi kan stå för våra ord och att vi kan lita på varandra. 

Jakob Krook
Vice ordförande förbundsområde Birger Jarl