
Svensk polis behöver fler poliser
Svensk polis behöver fler poliser – organisationen måste hänga med
INSÄNDARE Polismyndigheten har vuxit kraftigt de senaste åren. Särskilt i Stockholm har antalet medarbetare ökat, bland annat genom fler civila specialister och experter. Det har tillfört värdefull kompetens. Men kärnuppdraget – att förebygga, utreda och lagföra brott – kräver fler poliser. Skriver Mats Lindström, ordförande förbundsområde Stockholm Chef, Polisförbundet.
En publicerad insändare kan - men behöver inte - sammanfalla med de meningar som styrelsen står för.
Trots lönesatsningar och fler utbildningsplatser råder det fortsatt polisbrist. Konsekvensen blir hårda prioriteringar: fler poliser måste tjänstgöra i yttre uniformerad verksamhet, och utredare får arbeta allt mer kvällar och helger för att hinna med. Samtidigt har polisens förmåga att hantera brott i nära relationer, bedrägerier och mängdbrott försämrats sedan omorganisationen 2015.
En viktig förklaring är den växande organiserade brottsligheten. Sprängningar, skjutningar och narkotikahandel slukar resurser. Det gör att ”vardagsbrotten” mot särskilt utsatta brottsoffer, stöld, misshandel, bedrägerier och skadegörelse, med mera – riskerar att trängas undan, trots att de påverkar människors trygghet i vardagen.
Det handlar i grunden om medborgarnas trygghet. När utredningar får vänta, när vardagsbrott inte hinner prioriteras och när gruppchefer får bära mer ansvar än deras roll är avsedd för – då är det organisationen som måste förändras.
Mats Lindström, ordförande förbundsområde Stockholm Chef
I Stockholm har myndigheten vuxit med över 2 000 nya civila medarbetare. Men antalet poliser har enbart ökat med några hundratal. Det är en organisatorisk utmaning. Stora sektioner och lokalpolisområden med 250–300 medarbetare fungerar inte längre optimalt med endast två ledningsnivåer. Den modell som fastställdes 2013 (Genomförandedirektivet) är inte anpassad till dagens verklighet.
Polisregion Stockholm har därför utökat antalet biträdande chefer, men mer behöver göras. Vi ser fackligt tre viktiga steg framåt:
- Mindre och mer hanterbara enheter, som kan ta ett tydligare ansvar för sina uppdrag.
- Möjlighet till en ny ledningsnivå mellan gruppchefer och sektions-/LPO-chefer, för att avlasta chefer som idag pressas hårt av strategiska frågor, kommenderingar och samverkansuppdrag.
- Fler poliser i organisationen, parallellt med fortsatt tillgång till civila experter – för rollerna kompletterar varandra men kan aldrig ersätta varandra.
Det handlar i grunden om medborgarnas trygghet. När utredningar får vänta, när vardagsbrott inte hinner prioriteras och när gruppchefer får bära mer ansvar än deras roll är avsedd för – då är det organisationen som måste förändras.
Nu krävs politiska beslut. Regering och riksdag måste säkerställa att antalet poliser fortsätter växa och att Polismyndigheten får en organisation som är anpassad till dagens och morgondagens verklighet. Utan fler poliser på plats, i kombination med en hållbar ledningsstruktur, riskerar vi annars att den grova organiserade brottsligheten fortsatt får styra våra prioriteringar – på bekostnad av människors trygghet i vardagen.
Mats Lindström
Ordförande/HSO Förbundsområde Stockholm Chef
Polisförbundet