Brås utvärdering av polissatsningen
Brås utvärdering av polissatsningen
I Brås (sista) analys om vad ”satsningen på Polisen” under ett decennium har lett till, görs flera konstateranden bl a att polisregion Stockholm är den enda polisregion som MINSKAT i antalet poliser per 100 000 invånare medan övriga polisregioner har ökat.
Direktlänk till Brås slutredovisning (den fjärde)
Om polistillväxten/polistätheten i Stockholm
Skriver Brå bland annat:
1) att polisregion Stockholm under perioden haft den lägsta tillväxten av poliser i landet (jämfört med andra polisregioner) och
2) att polisregion Stockholm är den enda polisregion som har minskat i antal poliser per 100 000 invånare. ”Prioriteringen av lokalpolisområden med utsatta områden innebär att regionens övriga lokalpolisområden sannolikt haft ännu lägre tillväxt”
Polissatsningens mål
- att myndigheten skulle växa med 10 000 anställda
- att prioritera kärnverksamheten
- att stärka polisens lokala närvaro
- att förbättrade verksamhetsresultaten
Mellan 2017 och 2024, nära nog fördubblades anslagen till Polismyndigheten, från 22 miljarder till knappt 41 miljarder.
Tillväxt-målet uppnått - nationellt – men ser olika ut
Polismyndigheten har uppnått tillväxtmålet om 10 000 fler anställda (2015 - 2024).
Tillväxten: antalet civilanställda har ökat med + 90 procent, antalet poliser har ökat med+ 20 procent.
Nationellt sett.
Medan de nationella sifforna/statistiken ger en övergripande "bild" lyfter Brå också regionala skillnader som bland annat att polisregion Stockholm haft den lägsta polistillväxten.
(Blåljus not: Att antalet poliser i Stockholm minskat är självklart inte okänt för Blåljus som sedan 2019 rapporterat om huvudstadens stora problem att attrahera nya poliser och behålla poliser med erfarenhet… - liksom hur övriga poliser i landet fått stötta huvudstadens poliser).
ULs resurser
ULs resurser har ökat med 56 procent.
Resultat/UL mängdbrott:
1) Avslutas snabbare: jämfört med 2018 avslutas idag utredningar inom 28 dagar jämfört med tidigare 39 dagar.
2) Minskad uppklarning: antalet ”mängdbrott” som ”klaras upp” har minskat/ halverats (från 15 till 8) mellan 2016 och 2024. En brottskategori bedömd som ”av enkel beskaffenhet” där polisen hanterar/leder/ brottsutredningen.
Grova brott ökad uppklaring (förebygga/utreda/uppklara)
Brå konstaterar också att Polisen har utvecklat framgångsrika metoder kopplat till den grova brottsligheten. En utveckling som INTE varit beroende av tillskjutande resurser. Brås intervjupersoner påtalar dock att det framför allt är nya arbetssätt och verktyg som varit viktigast för den positiva utvecklingen av uppklaringen av de grova brotten. På samma sätt framgår i Brås tidigare delredovisning med fokus på utredningsverksamheten att organisering, ledarskap, erfarenhet och arbetssätt är minst lika viktigt för resultaten som personalens dimensionering (Brå 2024a).
- 2024 klarade polisen upp 35 fullbordade mord med skjutvapen, jämfört med 15 under 2016.
- Antalet uppklarade mordförsök ökade under samma period från 245 till 463.
- Mellan 2018 och 2024
- ökade antalet uppklarade sprängningar från 9 till 162, och
- antalet uppklarade grova vapenbrott från 347 till 701.
Med undantag för vapenbrotten är det brott där utredningen i regel är komplex och resurskrävande. Skriver Brå.
Brås rekommendationer
- För att ge Polismyndigheten arbetsro och förutsättningar att utnyttja sina resurser på bästa sätt behöver tempot i anslagsökningarna till Polismyndigheten bromsas
- Regeringens och Polismyndighetens styrning av tillväxten behöver i större utsträckning utgå från behov och förväntade resultat istället för antal anställda eller antal poliser. Det förutsätter analys av såväl rådande behov som vilken tillväxtnivå som kan omhändertas
- För att kunna prioritera och effektivisera verksamheten behöver Polismyndigheten överlag skärpa sin förmåga att analysera och följa upp det egna arbetet. Goda resultat och viktiga erfarenheter behöver därtill spridas inom organisationen
- I kommande utvecklingsarbete behöver Polismyndigheten ta ansvar för hela sitt uppdrag. Bland annat bör Polismyndigheten ta fasta på de arbetssätt och metoder som varit framgångsrika i arbetet mot den grova brottsligheten och dra lärdomar av det för att utveckla även den övriga brottsbekämpningen. Det gäller exempelvis samordnade utredningar och informationsdelning.
- I den brottsförebyggande verksamheten behöver Polismyndigheten särskilt stärka det långsiktiga perspektivet med konkreta mål och tydlig styrning. Målsättningar och förväntade effekter av olika åtgärder måste också nå ut till dem som genomför verksamheten. Risken är annars att långsiktigt arbete prioriteras ner, eller att styrning och uppföljning skapar en verksamhet där aktiviteter checkas av i jakten på pinnar istället för att fokuseras på långsiktig nytta.
- Polismyndigheten bör se över hur resurser och personal fördelas mellan regionerna och säkerställa tillräckliga personella resurser i region Stockholm och i de utsatta områdena. De tillfälliga personalförflyttningar som ofta krävts de senaste åren innebär i regel att resurserna inte nyttjats effektivt.