Alla frågor och de flesta svaren om det nya polisavtalet

Polisförbundet beskriver lite mer i detalj vad den underskrivna avtalet på central nivå innebär för förhandlingarna på lokal nivå, mellan Polisförbundet och Polismyndigheten. Och på frågan: Var strejkhotet förgäves?

Ett avtal (RALS) har tecknats som sätter ramarna för nästa led där vi förhandlar om kronor och ören till polislöner (Polis-RALS).

Vad har vi kommit överens om och vad ligger striden fortfarande kvar om?

– Vi har kommit överens om ramarna för de förhandlingar som nu drar igång med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen och där är det fortfarande upp till bevis. Ett avkall vi tvingades göra i de här förhandlingarna gällde individgaranti, det vill säga höjda löner för ALLA poliser. Men vi fick istället förhandlingsordningen vilket ger våra regionala företrädare goda förutsättningar att förhandla fram rättvisare löner.

Hur mycket blev det, vad får vi?

– Det ekonomiska utrymmet för dessa förhandlingar är begränsat och utgörs av den ekonomi som finns i myndigheten. Det som är positivt är att ekonomin för tillfället är ganska god vilket tillsammans med den överenskommelse vi har från förra revisionen ger förutsättningar att kunna göra större lönelyft än resten av arbetsmarknaden där det så kallade märket är satt till 2,2%.

Avtal istället för strejk – betyder det att ni är nöjda?

– Det vi är nöjda med är att vi har ett bättre utgångsläge inför de förhandlingar som börjar nu, och vi bedömer utgångsläget som tillräckligt bra, men resultatet av de kommande förhandlingarna med Polismyndigheten har vi inte sett än. Nu är det upp till bevis som gäller! Sedan är det också uppenbart att det måste till mer pengar än vad en traditionell lönerörelse kan ge. Därför arbetar vi i parallella spår för att höja polislönerna.

Hur ska ”friska pengar” kunna komma in i systemet?

– En viktig del är att få upp politikernas ögon för polisernas situation och där går det åt rätt håll. Under hösten har riksdagspartierna bjudit över varandra i förslag för att lösa poliskrisen. Även regeringens budgetförslag innehöll satsningar som möjliggjorts genom opinionsbildande arbete från alla engagerade medlemmar. Arbetet för att få till en polislönesatsning fortsätter och vi kommer inte ge oss förrän det resulterar i reda pengar till poliserna.

– Ett annat sätt är att se till att de pengar som redan finns i systemet används till höjda polislöner. För att åstadkomma detta har vi tecknat en överenskommelse med Polismyndigheten om hur polisyrket ka uppvärderas genom tydligare karriärvägar och ett nationellt system för lönesättning för vissa funktioner ute i regionerna.  (Vi tar fram systemet nationellt, men de ska lönesättas regionalt).

Betyder det att ni jobbar för ett inspektörsavtal?

– De tidigare inspektörsavtalen som fanns på vissa polismyndigheter efterfrågas av många och vi jobbar för att få ett system som gör att vissa funktioner ska ge högre lön och att detta ska vara lika över hela landet. Därmed inte sagt att det blir just ett inspektörsavtal kopplat till anställningen som det var förut. Den överenskommelse vi har med Polismyndigheten syftar dock i samma riktning, nämligen att skapa tydligare karriärvägar såväl vertikalt som horisontellt som bidrar till att uppvärdera polisyrket. Målsättningen att det åtminstone till del ska kunna tillämpas före årsskiftet.

Hur ska ni få fram pengar till detta?

– Polismyndigheten skrev i våras under en gemensam avsiktsförklaring för hur polisyrket ska uppvärderas även utanför de vanliga löneförhandlingarna. Mer pengar till löner ska enligt överenskommelsen kunna hämtas här:

• Pensionsavgångar och poliser som slutar. De nya som anställs är varken tillräckligt många eller har lika höga löner som de som slutar. Där finns pengar att hämta till höjda polislöner.
• Effektiviseringar till följd av omorganisationen. Pengar som sparas in på anslaget ska kunna återinvesteras i nya löner för poliser

Varför strejkar vi inte?

– Vi har fått igenom vårt krav på ett större fackligt inflytande över lönerna framåt. Det ger oss en bättre förhandlingsposition i nästa led när vi förhandlar om kronor och ören till polislöner och där väntar vi oss att se resultat. Och det är resultat vi i slutändan vill se i plånboken.

Vad säger ni till medlemmar som är besvikna över utebliven strejk?

• Arbetsgivaren gick oss till mötes på grund av vårt hot om strejk. Det hade de aldrig gjort om de inte vetat hur strejkvilliga poliserna är och hur väl förberedda vi är på strejk. Konfliktvapnet har alltså fungerat, vilket vi tackar medlemmarna och de fackligt förtroendevalda för. Hur gärna vi än vill visa vårt missnöje med löneläget har vi inget att vinna på att strejka för strejkandets skull. Det finns andra sätt att visa sitt missnöje som kan vara minst lika effektivt. Vi har under hösten sett hur politikerna bjuder över varandra för att lösa poliskrisen och det är ett parallellt spår som vi fortsätter att driva med kraft. Vi kommer inte ge oss förrän det resulterar i reda pengar till poliserna.

Var strejkhotet förgäves?

– Långt ifrån. Dels för att vi under det här året byggt upp en konflikt organisationen som gör oss beredda att agera snabbt om vi behöver dra konfliktvapnet igen om ett år när avtalet löper ut. Dels för att konflikthotet hjälpte oss att få igenom delar i avtalet som annars inte varit på banan. Vi ska inte glömma varför vi flaggade för konflikt för ett år sedan. När löneförhandlingarna kärvade blev det påtagligt att vi som fack behöver större inflytande om vi återigen hamnar i ett läge där vi inte kommer överens med Polismyndigheten. Det är ett delmål som vi har åstadkommit med det nya avtalet.

Att parterna kommer överens, innebär det då att det återigen är fredsplikt?

– Ja, i ett år till.

Vad har ni att säga till de äldre medlemmar som fått stå tillbaka i de senaste revisionerna?

– De som hamnade utanför de satsningar som gjordes i våras och året före behöver också en skälig löneutveckling. Det slås också fast i överenskommelsen vi gjorde med Polismyndigheten i våras.