Vad händer med lönekraven? Förhandlingschefen svarar
Hallå där…
…Björn Kellerth, som nu går på semester efter en intensiv vår med kärvande löneförhandlingar följd av en sommar med kampanjande och stort genomslag i media för polisernas krav. Vad händer med lönekraven?
- Lägstalönen åkte tyvärr av banan den här gången, men vi ger inte upp. Tvärtom driver vi på för en rimlig löneutveckling på flera fronter. Bland annat planerar Polisförbundet en manifestation i Kungsträdgården i Stockholm den 24 augusti, dit tusen personer redan anmält sig på vår evenemangssida på Facebook.
När kan medlemmarna förvänta sig resultat?
- När det gäller vårt allra tydligaste krav på 25 000 kronor från start, har vi en målsättning inom avtalsperioden som sträcker sig ett par år framåt i tiden. Nästa förhandlingstillfälle blir den 20 augusti och gäller det andra av tre revisionstillfällen under avtalsperioden.
Hur mycket pengar finns kvar att fördela?
- Från och med oktober kommer vi att få en genomsnittlig löneförhöjning på som minst 2,3 procent. Detta om vi inte kommer överens om en bättre förhandlingslösning med Rikspolisstyrelsen. Året därpå är motsvarande garanti något högre: 2,5 procent. Viktigt i sammanhanget är att procentsatserna är garantinivåer som gäller för alla poliser tillsammans. Vi har länge haft individuella löner inom Polisen och det är helt i linje med vår lönepolitik.
Varför är det då ett sådant rabalder om A- B- och C-löner?
- Problemet är framförallt hur lönesättningen har gått till. Poliser i Västra Götaland, som tillämpat den här modellen, har fått besked om att han eller hon är en A-, B- eller C-polis, men utan någon som helst förklaring till vad det grundar sig på. Som medarbetare har man rätt att få veta vilka kriterier som ligger bakom lönesättningen, så att man har också har en chans att påverka sin lön.
- Det är inte bara ett anständigt krav från vår sida, utan faktiskt något som vi som fack och arbetsgivare i grund och botten är överens om; det står svart på vitt i det övergripande ramavtal som gäller för en större grupp statsanställda där poliser utgör en mindre del. Våra medlemmar har all anledning att vara besvikna över att arbetsgivaren i det här fallet inte lyckats leva upp till dessa intentioner.
Hur ser chanserna ut framöver?
- En viktig anledning till att vi faktiskt sa nej till ett dåligt alternativ, för det här alternativet som inte var bättre för stunden, var vår fasta övertygelse att vi har bättre förutsättningar för förhandlingarna i kommande perioder. Det är en uppfattning som vi har fog för. Att förhandlingarna snubblade på mållinjen visade sig bero på att Rikspolisstyrelsen saknade mandat att förankra sitt förslag i sin egen organisation. Det är beklagligt, men det bästa vi kan göra nu är att planera framåt. I den tredje och sista avtalsperioden har vi en ny motpart att förhandla med i form av den nya Polismyndigheten som från årsskiftet ersätter Rikspolisstyrelsen och länspolismyndigheterna.
Nyhet från Polisförbundet