RPS frågor men inga svar...

(Eftersom vi anser att RPS information är så ofullständig skriver vi i deras ställe det som RPS glömde att informera om.)

Varför har löneförhandlingarna strandat?

RPS (Intrapolis):

Polisförbundet yrkar att en ny polis ska ha lägst 25 000 kr i månaden. Rikspolisstyrelsen är öppen för att tillmötesgå Polisförbundets yrkande i en takt som är möjlig utifrån bland annat Polisens ekonomiska förutsättningar och med hänsyn till att andra poliser också ska få en löneutveckling under avtalsperioden. Polisförbundet har tackat nej till Rikspolisstyrelsens bud.

Det RPS "glömde" att informera om:

Polisförbundet yrkar att en nyanställd polis efter två och ett halvt års utbildning ska ha lägst 25 000 kronor i månaden. Vi inom Rikspolisstyrelsens förhandlingsdelegation var såklart inte intresserad av detta så vi gav ett skambud till slutbud som vi visste att Polisförbundet skulle förkasta i sin helhet. För att blanda bort korten och skapa förståelse för vår sak försöker vi nu istället att ställa inspektörer mot polisassistenter. Vi hoppas att inte inspektörerna ska genomskåda oss. Genom att inte gå med på Polisförbundets yrkande om en skälig lägsta lön på 25 000 kronor i månaden kommer även löneökningarna fortsättningsvis bli låga för inspektörer. Inspektörernas lönemedel kommer till största del medfinansiera polisassistenternas löneutveckling vilket såklart är vår avsikt.

Vad innebär Rikspolisstyrelsen bud?

RPS (Intrapolis)

Rikspolisstyrelsens bud innebär en höjning av ingångslönen med 1 700 kr i månaden – från 21 300 till 23 000 kr i månaden – det vill säga en höjning med cirka åtta procent. Med lönerevisionen 2015 samt polisernas utökade pensionsavsättning till Kåpan Extra skulle det genomsnittliga lönevärdet för en ny polis efter 18 månaders anställning bli cirka 24 940 kr i månaden. Pensionsavsättningen har tillkommit på Polisförbundets begäran och är en betydande löneförmån som det måste tas ekonomisk hänsyn till. Rikspolisstyrelsens bud innebär att även övriga poliser får en löneutveckling. Rikspolisstyrelsens bud är högre än vad utfallet blir om en lönenämnd slutligen avgör frågan.

Det RPS "glömde" att informera om:

Om Polisförbundet antagit vårt skambud skulle effekten för de obefordrade inspektörerna i Polismyndigheten i Stockholms län innebära att efter:

* vi tagit de lönemedel som (vi nästan alltid gör) arbetsledare och chefer genererar och som ska fördelas genom lönesättande samtal

* vi tagit (extremt bra) betalt för den höjda lägstalönen för polisassistenter till 23 000 kronor

* fortsatt att ge polisassistenterna den löneökning som de haft i många år skulle det inte finnas några pengar kvar alls till de obefordrade inspektörerna.

Varför kan inte ingångslönen höjas på en gång till 25 000 kr i månaden?

RPS (Intrapolis)

Polisens ekonomi är ansträngd och den största utgiftsposten är löner. En höjning av ingångslönen kräver att andra poliser avstår viss löneökning. I det kollektivavtal som löpte ut i september 2013 var Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet överens om att ingångslönen skulle vara 21 300 kr. Man kan inte höja ingångslönen med 3 700 kr på en och samma gång utan att löneökningen för de poliser som tjänar mer än 25 000 kr i månaden avstannar under den innevarande avtalsperioden. Det skulle strida mot intentionerna i det gällande löneavtalet och Rikspolisstyrelsen vill ta ansvar för alla anställda i Polisen. Rikspolisstyrelsen vill att det ska finnas en möjlighet till löneutveckling. Huvudregeln i det gällande statliga löneavtalet – som har undertecknats av Polisförbundet genom OFR/P – innebär att lönen för att fungera som styrmedel ska vara individuellt bestämd utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna är bland annat ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och den anställdes skicklighet och resultat. Ju mer ingångslönerna höjs desto mindre utrymme ges den individuella lönesättningen.

Det RPS "glömde" att informera om:

Vi har en ansträngd ekonomi inom Polisen efter så många misslyckade IT-projekt så pengarna är nu slut. Till skillnad från andra arbetsgivare har vi en unik betalningsmodell för att höja lägstalönen och den är extremt kostsam för vår motpart d.v.s. Polisförbundet. Genom att bibehålla en extremt låg ingångslön på 21 300 kronor kommer effekten på sikt bli en lönedumpning för hela poliskollektivet, vilket är vår avsikt. Det är bättre att vi då hävdar att vi tar ansvar för andra än polisassistenterna.

Vi ansvariga inom Rikspolisstyrelsen har aldrig ansett att polisarbete bygger på ett lagarbete utan att det är den enskilda anställdes lojalitet och individualism som kommer att leda till ett bra resultat för polisverksamheten!

Hur finansierar Rikspolisstyrelsens bud om höjda ingångslöner?

RPS (Intrapolis):

Budet innebär att ingångslönen för poliser höjs med cirka åtta procent och att höjning finansieras genom att de poliser som tjänar mer än 23 000 kr vid ett tillfälle avstår från cirka 1,2 procents löneökning. Exempelvis skulle de poliser som tjänar 30 000 kr i genomsnitt ha fått en ny lön om cirka 30 600 kr istället för cirka 30 960 kr, dock med beaktande av att individuell lönesättning gäller. Den lönen skulle ha gällt från den 1 oktober 2013.

Det RPS "glömde" att informera om:

Nu var det inte riktigt alla poliser som tjänar mer än 23 000 kronor som skulle vara med och finansiera den höjda lägstalönen men vilka det var vill vi inte säga. Trots uppmaningar från förbundsområdesstyrelsen i Stockholms län om att informera om vår unika betalningsmodell för att höja lägstalönen informerar vi istället om hur mycket en inspektör ”förlorar” på en sådan här uppgörelse. Inte heller nämner vi hur många Poliser som går i pension varje år och som har en lön som är betydligt högre än 21 300 kr. Den faktiska kostnaden vill vi inte prata om. Vi inom RPS förhandlingsdelegation väljer heller inte att tala om hur lite, eller inte alls, chefer och arbetsledare avstått lönemedel för att hjälpa till med att höja polisassistenternas löneökning till en någorlunda acceptabel nivå. Polisförbundet hävdar däremot att alla deras medlemmar, obefordrade poliser som chefer och arbetsledare, står upp för att stödja deras yrkes status. Vi inom RPS förhandlingsdelegation tror inte att Poliser är så lojala mot varandra.

Hur kommenterar ni jämförelsen av ingångslönen med andra yrkesgrupper?

RPS (Intrapolis):

Poliser tjänar både bättre och sämre beroende på vilken yrkegrupp man jämför med. Att ställa olika yrkesgrupper mot varandra är dock i regel inte meningsfullt, inte minst eftersom man sällan har tillgång till samtliga relevanta förklaringar, som till exempel olika ekonomiska förutsättningar eller olika stora eller små satsningar på andra anställningsförmåner än grundlön. Dessutom påverkas lönerna av faktorer som sällan är lika mellan yrkesgrupperna, som till exempel hur svårt det är att rekrytera rätt kompetens. Om man dessutom väljer att endast jämföra lönenivåer i början av olika yrkesgruppers karriärer blir jämförelsen än mindre rättvisande. Löneutvecklingen i övrigt måste också tas i beaktande. Idag tjänar 6 av 10 poliser över 30 000 kr i månaden. Polisernas lön är i genomsnitt cirka 31 500 kr i månaden exklusive rörliga tillägg som till exempel ob-tillägg. Med pensionsavsättningarna genom Kåpan Extra blir det genomsnittliga lönevärdet exklusive rörliga tillägg cirka 32 950 kr i månaden.

Det RPS "glömde" att informera om:

Det var en obehaglig fråga. Självklart är det så att ett yrkes status hänger ihop med vad ingångslön är. Än mer besvärande blir det när yrkesgrupper som förhandlar tillsammans med Polisförbundet har fått rimliga ingångslöner och kommer från och med 1 januari 2016 tjäna 26 000 kronor efter ett års anställning. Vi tänker då på Tull/Kust. Att sedan även väktare m.fl. kommer att få en rimlig och högre löneutveckling än Polisen efter de första femton månaderna från och med 1 april 2015 är rent genant. Det är mycket bättre att informera om medellöner och annat som på sikt kommer att minska väsentligt. Vår målsättning att Svensk

Polis ska tjäna 21 300 kronor i ingångslön efter två och ett halvt år är ingen hemlighet. Klarar vi bara av att hålla kvar ingångslönen på 21 300 kronor kommer även medellönen på sikt att sjunka drastiskt och då äntligen blir polisen ett låglöneyrke utan högskolestatus.

Vad spelar det för roll vad pensionsavsättningen till Kåpan Extra är?

RPS (Intrapolis)

Såväl för Polisen som för andra avtalsområden gäller att man i olika lönerörelser gör olika satsningar på olika löneförmåner. Det kan gälla till exempel höjda ob-tillägg, höjd pensionsavsättning, höjd ingångslön eller sänkt arbetstid. Satsningarna finaniseras huvudsakligen genom att man samtidigt avstår en viss del av löneökningarna. Man kan också göra tvärtom och satsa på högre löneökningar mot att minska på de övriga löneförmånerna. Olika byten av anställningsvillkor glöms ofta bort när man enbart fokuserar på en viss del av lönebilden. Avsättningen till Kåpan Extra är en löneförmån, som tillkommit på Polisförbundets begäran. Löneförmånen innebär att det efter 18 månaders anställning avsätts 4,6 procent av lönen som ett privat pensionssparande. Polisens årliga kostnad för avsättningen till Polisförbundets medlemmar uppgår till cirka 400 miljoner kr. Denna löneförmån är betydande. Om inte denna avsättning hade gjorts skulle polisernas sammantagna löner varit högre.

Det RPS "glömde" att informera om:

Suck, måste vi svara! Sanningen är att Polisförbundet gjorde en undersökning som visar att poliser som arbetar tre-skift och går i pension dör betydligt tidigare än andra pensionärer. Därför drev Polisförbundet under mer än ett decennium kravet på en större avsättning till Kåpan Extra så att Poliser kan gå tidigare i pension och också njuta ett tag som pensionärer. Vi stretade emot så länge vi kunde innan vi gick Polisförbundet tillmötes. Vad vi inte vill nämna är att vid första tillfälle som gavs i nästkommande löneförhandling såg vi till att även vi som inte är poliser eller arbetar skift fick samma förmånliga avsättning till Kåpan Extra men utan den finansiering som vi tvingade på poliskollektivet. Vissa skulle kalla det att äta en räkmacka men det är bättre att informera om vilken oerhörd kostnad det blir att höja lägstalönen för just Polisförbundets medlemmar. Som sagt, även vi civilanställda har en lika förmånlig avsättning till Kåpan Extra. Att vi sedan aldrig med ett ord nämner Kåpan Extra när vi nyanställer civila på en betydligt högre lönenivå än nyanställda poliser är en självklarhet för oss. Nästa gång vi från RPS förhandlingsdelegation går ut med frågor och svar tänker vi blanda in jobbskatteavdraget och då kommer vårt slutbud att vara bättre än Polisförbundets yrkande på 25 000 kronor från start.

Vad händer nu?

RPS (Intrapolis):

Sedan Rikspolisstyrelsen återfick kollektivavtalsrätten för hela Polisen har Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet enats om att sluta ramavtal som har inneburit att lönebildningen har kunnat delegeras till parterna på polismyndighetsnivå. Eftersom parterna denna gång inte har lyckats enas om ett ramavtal, som bland annat gäller ingångslönerna, måste förhandlingarna föras på individnivå. Detta är det normala förfarandet inom statens avtalsområde. Förhandlingarna omfattar samtliga cirka 19 000 medlemmar tillhörande Polisförbundet som omfattas av revisionen. Rikspolisstyrelsen har förhoppningen att lönerevisionen den 1 oktober 2013 kommer att vara avslutad innan midsommar. Därefter kommer förhandlingarna gällande lönerevisionen den 1 oktober 2014 påbörjas.

Det RPS "glömde" att informera om:

Vi vet att blaljus.nu kommer att gå ut med ny elak information varje tisdag vilket gör att alla här i korridorren springer i högervarv. När det gäller de strandade löneförhandlingarna har vi föregripit den eller de opartiska ordförandena i lönenämnden? Vilket är i sin ordning, tycker vi. Vi ser inga som helst problem med att ställa olika poliskategorier mot varandra samtidigt som vi går den största omorganisationen till mötes någonsin inom polisen. Slutligen funderar vi inom RPS förhandlingsdelegation på om verkligen poliser behövs i denna verksamhet. De känns mer som något katten släpat in.

Mer desinformation kommer troligtvis