Resursbrist allvarligaste polisproblemet
Rps fattar flesta besluten -
men ansvar måste krävas av stockholmsledningen
”Poliserna i Stockholms län anser att resursbristen, starkt kopplad till ledarskapet, är det största och viktigaste arbetsmiljöproblemet i vår verksamhet, enligt en undersökning som vi, genomförde våren 2007. Myndighetens arbetsmiljöansvar harmonierar inte med att besluten i många frågor ligger hos RPS.
Vi har på grund av denna struktur mötts av svårigheter att få svar och åtgärder i de arbetsmiljöfrågor som vi väckt, bl.a. i uniformsfrågan och inom den s.k. särskilda polistaktiken (SPT).”
Det skriver styrelsen i polisfacket i Stockholms län i sin verksamhetsberättelse som Blåljus ägnar den andra och avslutande artikel.
”Vilket är det största problemet på er arbetsplats?” frågade man skyddsombud runt om i länet. Från 49 procent av de 41 arbetsplatser som besvarade enkäten kom resursbristen i topp som det allvarligaste problemet.
Stress, rädsla, otillräcklighet
”Resursbristen påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom ökad stress, rädsla och otillräcklighet. Resursbristen är alltid kopplad till vad och hur mycket vi förväntas prestera”, fortsätter styrelsen. ”Resursbristen kopplades även starkt till ledarskapet i enkätsvaren. Våra medlemmar har i undersökningen gett uttryck för att de inte förmår prestera det de förväntas, på den tid de har till förfogande”.
Fördelningen av arbetsuppgifter hos arbetsgivaren är fortfarande otydlig på flera håll i myndigheten. Det saknas ofta en tydlig part på arbetsgivarsidan som är ansvarig för arbetsmiljöproblemen.
Stort missnöje med uniform
Den nationella uniformen M/04 infördes vid årsskiftet 2006-2007 i Stockholms län. Missnöjet bland användarna var stort. Inga förankrande bärprover hade genomförts. Resultatet blev en modell med ett flertal frågetecken och barnsjukdomar. Styrelsens inställning är att det bästa alternativet vi känner till idag, M/92, bör vidareutvecklas. Styrelsen tog upp frågan om dispens för bärande av M/92 i myndigheten . Ledningen vände sig till RPS som avslog ansökan utan motivering. Detta tydliggör dilemmat: RPS beslutar i frågan, men polismyndigheten bär arbetsmiljöansvaret.
Samma sak när det gäller de taktiska fordonen inom SPT: ingen skriftlig riskanalys genomfördes när de togs fram. Nu rullar de under kommenderingarna med bl.a. underdimensionerad klimatanläggning och ständig risk för överlast. Skyddsombuden har tryckt på i fordonsfrågan sedan våren 2007. RPS äger både konceptet och beslutandemakten, medan polismyndigheten med sitt arbetsmiljöansvar inte kan göra mycket åt det hela.
Till sist bestämde huvudskyddsombudet sig för att anmäla saken till Arbetsmiljöverket och ett möte efter verksamhetsberättelsens färdigställande resulterade, som du kunnat läsa i Blåljus, omgående i ett föreläggande om riskanalys.
Eftersom våra skyddsombud egentligen inte har laga stöd för att agera tvingande mot Rps har styrelsen motionerat om ett nationellt huvudskyddsombud på förbundsnivå.
Vikten av tillbudsanmälan
Styrelsen avrundar genom att påpeka vikten av tillbudsanmälan. Utan en statistik över faror i polisarbetet har både styrelse och skyddsombud svårt att utkräva arbetsmiljöansvar av arbetsgivaren.
När det gäller lokal samverkan är det polismästarens inställning som avgör hur det fungerar och styrelsen noterar att det varierar mellan distrikten. På myndighetsplanet finns de svårigheter som berörts under arbetsmiljö: Beslut kommer från Rps och polisfacket i länet kan i bästa fall påverka genomförandedelen. Vad som hänt innan dess kan man inte påverka. Styrelsen hoppas på mindre centralstyrning under en ny rikspolischef.
Produktion före utbildning
”Tyvärr visar det sig att vi ännu inte har en jämn standard på vår aspirantutbildning. Vissa chefer kan inte kan låta bli att se resursen och sätter möjligheten att förbättra sin produktion, före polisaspiranternas bästa, varför utbildningsplanen inte alltid följts”, skriver styrelsen.
Det här problemet är känt från fler myndigheter och det har belysts på nationell nivå. En arbetsgrupp inom RPS har lämnat ett antal förslag varav ett reglerar frågan i en ny FAP. Den föreskriver en gemensam kursplan för alla 21 polismyndigheternas sex månader långa aspirantutbildning med en formell möjlighet till förlängning i vissa i förväg definierade fall.
Styrelsen avslutar textdelen av verksamhetsberättelsen med att berätta om chefsföreningens roll i avsättandet av förre rikspolischefen. Föreningens brev till justitieminister Beatrice Ask återges. I det sista avsnittet berättar styrelsen vad som hänt med motioner som bifallits av tidigare årsstämma.
Vill du läsa del ett av referatet från styrelsens verksamhetsberättelse? Enkelt. Klicka bara HÄR!
Vill du läsa om medlemsmotionerna till årsstämman den 31 mars? Klicka HÄR!
Vill du läsa ett utdrag ur verksamhetsberättelsen (textdelen) och få mycket intressant information bl a om löneförhandlingar - klicka HÄR!