Var finns satsningen

Var finns satsningen?

Nyhet från Rikspolisstyrelsen som kommenterats av Polisförbundets förbundsstyrelse 2014-03-24:

Sedan RPS fredagen den 21 mars gått ut med ytterligare information avseende de förhandlingar som förs inom ramen för RALS/Polis finner Polisförbundet ytterligare anledning att svara på det som nu förts fram.

RPS information:

Varför har löneförhandlingarna strandat?

Polisförbundet yrkar att en ny polis ska ha lägst 25 000 kr i månaden. Rikspolisstyrelsen är öppen för att tillmötesgå Polisförbundets yrkande i en takt som är möjlig utifrån bland annat Polisens ekonomiska förutsättningar och med hänsyn till att andra poliser också ska få en löneutveckling under avtalsperioden. Polisförbundet har tackat nej till Rikspolisstyrelsens bud.

Polisförbundet svarar:

Det stämmer att Polisförbundet förkastade RPS slutbud. Polisförbundet lämnade i samband med detta ett motbud och lämnade dessutom dörren öppen för fortsatta förhandlingar. RPS svarade dock omedelbart att man inte alls var intresserade av detta. 

Polisförbundet anser att RPS står för en lönepolitik som lönedumpar yrket.

RPS information:

Vad innebär Rikspolisstyrelsens bud?

Rikspolisstyrelsens bud innebär en höjning av ingångslönen med 1 700 kr i månaden – från 21 300 till 23 000 kr i månaden – det vill säga en höjning med cirka åtta procent. Med lönerevisionen 2015 samt polisernas utökade pensionsavsättning till Kåpan Extra skulle det genomsnittliga lönevärdet för en ny polis efter 18 månaders anställning bli cirka 24 940 kr i månaden. Pensionsavsättningen har tillkommit på Polisförbundets begäran och är en betydande löneförmån som det måste tas ekonomisk hänsyn till. Rikspolisstyrelsens bud innebär att även övriga poliser får en löneutveckling. Rikspolisstyrelsens bud är högre än vad utfallet blir om en lönenämnd slutligen avgör frågan.

Polisförbundet svarar:

RPS beskriver ett ”lönevärde” där pensionsavsättning räknas in som lön. Detta är ingenting annat än vilseledande. Därtill synes RPS ha räknat in kommande lönerevisioner (tidpunkter för varje tillfälle då lönerna ska revideras – vanligen en gång per år) fram till 1 oktober 2016 för att nå upp till angivet genomsnittligt ”lönevärde”. Det framstår som om att RPS snarare försökt att hitta olika vägar för att kunna förmedla en förvanskad bild av en (icke befintlig) kommande lön än att presentera fakta. Det går nämligen inte att betala varken hyra, dagisavgifter eller mat med de pengar som avsätts till pensionen. Dessutom är RPS roll som motpart i förhandlingarna tidsbegränsad till 31/12 2014 vilket gör att deras påståenden och försök till uträkningar måste betraktas som rena spekulationer.

Polisförbundet anser att RPS information är vilseledande.

RPS information:

Varför kan ingångslönen inte höjas på en gång till 25 000 kr i månaden?

Polisens ekonomi är ansträngd och den största utgiftsposten är löner. En höjning av ingångslönen kräver att andra poliser avstår viss löneökning. I det kollektivavtal som löpte ut i september 2013 var Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet överens om att ingångslönen skulle vara 21 300 kr. Man kan inte höja ingångslönen med 3 700 kr på en och samma gång utan att löneökningen för de poliser som tjänar mer än 25 000 kr i månaden avstannar under den innevarande avtalsperioden. Det skulle strida mot intentionerna i det gällande löneavtalet och Rikspolisstyrelsen vill ta ansvar för alla anställda i Polisen. Rikspolisstyrelsen vill att det ska finnas en möjlighet till löneutveckling. Huvudregeln i det gällande statliga löneavtalet – som har undertecknats av Polisförbundet genom OFR/P – innebär att lönen för att fungera som styrmedel ska vara individuellt bestämd utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna är bland annat ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och den anställdes skicklighet och resultat. Ju mer ingångslönerna höjs desto mindre utrymme ges den individuella lönesättningen.

Polisförbundet svarar:

Den 30 september 2013 upphörde det avtal som angav 21 300 som ingångslön för poliser. Polisförbundet anser att det löneutrymme som frigörs av kollegor som pensioneras till viss del ska investeras i en bättre värdering av nyanställda poliser. Här ska noteras att RPS inte har motsvarande resonemang (att övriga kollektivet ska avstå löneutveckling vid nyanställning) med övriga fackliga organisationer. Allmänheten förtjänar en fortsatt professionell polis. Därför anser inte Polisförbundet att RPS inslagna lönepolitik med lönedumpning av polisers löner är rimlig. Tvärtom anser Polisförbundet att de poliser, som efter 30-40 års tjänst pensioneras med ett högre löneläge, till viss del kan återinvesteras i en lägsta, betydligt högre, lönenivå för de som nyanställs än vad som är fallet idag. Om så sker kommer den långsiktiga löneutvecklingen att bli bättre för samtliga poliser – tvärtemot RPS påstående.

Polisförbundet anser att löneutrymmet som uppstår när poliser pensioneras ska öronmärkas till polislöner. *Se faktaruta.  

RPS information:

Hur finansieras Rikspolisstyrelsens bud om höjda ingångslöner?

Budet innebär att ingångslönen för poliser höjs med cirka åtta procent och att höjning finansieras genom att de poliser som tjänar mer än 23 000 kr vid ett tillfälle avstår från cirka 1,2 procents löneökning. Exempelvis skulle de poliser som tjänar 30 000 kr i genomsnitt ha fått en ny lön om cirka 30 600 kr istället för cirka 30 960 kr, dock med beaktande av att individuell lönesättning gäller. Den lönen skulle ha gällt från den 1 oktober 2013.

Polisförbundet svarar:

Polisförbundet ser att RPS i sitt svar i denna del närmar sig kärnan av det som medför oenighet i förhandlingarna. Polisförbundet har sagt sig beredda att ta ett kollektivt ansvar för finansiering och uppflyttning av de kollegor som idag har en lön som understiger den framtida lägsta lönen som polis. RPS anser att en höjd ingångslön ska finansieras ytterligare, med i detta fall 1,2 procent. Polisförbundet kan inte se RPS slutbud för att gå med på högre (ingångs)- lön som någonting annat än en provokation i syfte att uppnå oenighet i förhandlingarna. Med samma ”finansiering” av en nivå på 25 000 kr synes det omöjligt då det skulle medföra en lönesänkning för övriga så länge RPS finns kvar, vilket dessbättre inte är så länge till.  RPS bud om 23 000 kr i månadslön var således ”orent” i det hänseende att Polisförbundets medlemmar skulle avstå ytterligare löneutrymme (RPS har påkallad sekretess gällande närmare detaljer varför Polisförbundet endast kan bemöta det av RPS ovan redovisade).

Polisförbundet anser att RPS information varit gravt vilseledande vilket i offentlighetens ljus riskerar skada RPS trovärdighet när helheten i RPS slutbud kommer fram.

RPS information:

Hur kommenterar ni jämförelsen av ingångslöner med andra yrkesgrupper?

Poliser tjänar både bättre och sämre beroende på vilken yrkegrupp man jämför med. Att ställa olika yrkesgrupper mot varandra är dock i regel inte meningsfullt, inte minst eftersom man sällan har tillgång till samtliga relevanta förklaringar, som till exempel olika ekonomiska förutsättningar eller olika stora eller små satsningar på andra anställningsförmåner än grundlön. Dessutom påverkas lönerna av faktorer som sällan är lika mellan yrkesgrupperna, som till exempel hur svårt det är att rekrytera rätt kompetens. Om man dessutom väljer att endast jämföra lönenivåer i början av olika yrkesgruppers karriärer blir jämförelsen än mindre rättvisande. Löneutvecklingen i övrigt måste också tas i beaktande. Idag tjänar 6 av 10 poliser över 30 000 kr i månaden. Polisernas lön är i genomsnitt cirka 31 500 kr i månaden exklusive rörliga tillägg som till exempel ob-tillägg. Med pensionsavsättningarna genom Kåpan Extra blir det genomsnittliga lönevärdet exklusive rörliga tillägg cirka 32 950 kr i månaden.

Polisförbundet svarar:

RPS redovisar här en medellön utslaget på alla, såväl chefer som övriga poliser. Även här blandas lön och pensionsavsättning ihop för att förmedla en bild av att poliser egentligen skulle vara värda lika mycket som övriga anställda inom staten som har en högre medellön. Fakta är att just medellönen för poliser haft den lägsta procentuella utvecklingen i förhållande till alla övriga yrkesgrupper med undantag av försvaret som har infört ett låglönekollektiv för visstidsanställda soldater. Till viss del kan detta förklaras med ett ökat antal poliser men det speglar även RPS värdering av yrket polis i förhållande till andra yrkesgrupper. Samtliga arbetstagare på svensk arbetsmarknad har de senaste åren tagit ansvar och tvingats stå tillbaka lönemässigt beroende på det stålbad som världsekonomin genomgått. Det vi nu ser är att arbetsgivare på område efter område, såväl privat, kommunalt som statligt, tar sitt ansvar och återgår till en rimlig värdering av sina anställda. Polisförbundet kräver att även RPS tar detta ansvar.

RPS slutbud medför att poliser tappar ytterligare i förhållande till övriga yrkesgrupper. Polisförbundet kan inte stå bakom en lönedumpning för poliser.     

RPS information:

Vad spelar det för roll vad pensionsavsättningen till Kåpan Extra är?

Såväl för Polisen som för andra avtalsområden gäller att man i olika lönerörelser gör olika satsningar på olika löneförmåner. Det kan gälla till exempel höjda ob-tillägg, höjd pensionsavsättning, höjd ingångslön eller sänkt arbetstid. Satsningarna finaniseras huvudsakligen genom att man samtidigt avstår en viss del av löneökningarna. Man kan också göra tvärtom och satsa på högre löneökningar mot att minska på de övriga löneförmånerna. Olika byten av anställningsvillkor glöms ofta bort när man enbart fokuserar på en viss del av lönebilden. Avsättningen till Kåpan Extra är en löneförmån, som tillkommit på Polisförbundets begäran. Löneförmånen innebär att det efter 18 månaders anställning avsätts 4,6 procent av lönen som ett privat pensionssparande. Polisens årliga kostnad för avsättningen till Polisförbundets medlemmar uppgår till cirka 400 miljoner kr. Denna löneförmån är betydande. Om inte denna avsättning hade gjorts skulle polisernas sammantagna löner varit högre.

Polisförbundet svarar:

Denna överenskommelse är till stor del självfinansierad eftersom det bland annat inneburit just ökad arbetstid och indragna förmåner. Ett ganska högt pris för våra medlemmar! Uppgörelsen syftade till att poliser skulle kunna pensionera sig tidigare än andra, bland annat på grund av yrkets påfrestningar. Även om en viss del kan hänföras till ett tidigare avstått löneutrymme kvarstår det faktum att poliser fortfarande har den lägsta medellöneutvecklingen på svensk arbetsmarknad samtidigt som höga chefer på RPS, som inte är poliser, har sett till att ge sig själv samma pensionsförmåner till en okänd kostnad. Påståendet om att pensionsavsättningen skulle kosta 400 miljoner kronor årligen stämmer såklart inte heller. I alla fall inte om man utgår från de siffror som RPS själv presenterar rörande antal medlemmar och deras medellöner. Den notan har saltats med cirka 20%. Om RPS nu tycker att denna uppgörelse är så kostsam, vilket de anför i parti och minut, så kan inte Polisförbundet förstå hur RPS kan ha ansett sig ha råd att ge sig själva samma kostsamma pensionsavtal.

Polisförbundet kan inte se RPS slutbud som något annat än ett bevis på RPS låga värdering av polisen som yrkesgrupp.  

RPS information:

Vad händer nu?

Sedan Rikspolisstyrelsen återfick kollektivavtalsrätten för hela Polisen har Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet enats om att sluta ramavtal som har inneburit att lönebildningen har kunnat delegeras till parterna på polismyndighetsnivå. Eftersom parterna denna gång inte har lyckats enas om ett ramavtal, som bland annat gäller ingångslönerna, måste förhandlingarna föras på individnivå. Detta är det normala förfarandet inom statens avtalsområde. Förhandlingarna omfattar samtliga cirka 19 000 medlemmar tillhörande Polisförbundet som omfattas av revisionen. Rikspolisstyrelsen har förhoppningen att lönerevisionen den 1 oktober 2013 kommer att vara avslutad innan midsommar. Därefter kommer förhandlingarna gällande lönerevisionen den 1 oktober 2014 påbörjas.

Polisförbundet svarar:

RPS går sin egen väg i detta och ger sin syn på vad som är det normala i en situation som denna, utan att föra dialog med Polisförbundet.

Polisförbundet ser ytterst att RPS nuvarande agerande utgör en försvårande omständighet i den pågående omorganisationen till en Polismyndighet.

*Faktaruta:

Var finns satsningen?