Så kunde HELA polisyrket uppvärderats

Så kunde HELA polisyrket uppvärderats

INSÄNDARE ”Om konsten att få över en miljard kronor för att uppvärdera polisyrket - och fortfarande ha en kraftigt missnöjd personal”, skriver Patrik Stridsman, vice ordförande i Birger jarl, citypolisen i Stockholm.

En publicerad insändare kan - men behöver inte - sammanfalla med de meningar som styrelsen står för.

”Polisers missnöje över den dåliga polislönen och den dåliga arbetsgivaren hade pyrt länge när det till slut 2017 nådde Sveriges regering som då insåg att Polismyndigheten inte var en attraktiv arbetsgivare och kom med nedan beslut/Justitiedepartementet.

2017-08-17 Ju2017/06645/PO
Skälen för regeringens beslut
Regeringen har aviserat en kommande ökning av antalet anställda vid Polismyndigheten. Samtidigt har det förekommit ett missnöje bland vissa polisanställda och fler polismän än tidigare har lämnat yrket. Skälen som har angivits är i viss utsträckning relaterade till arbetsmiljö, utvecklings- och karriärmöjligheter samt ledarskap. För att lyckas locka fler att vilja söka sig till myndigheten och färre att vilja lämna yrket är det viktigt att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö och goda möjligheter för de anställda att utvecklas.

Hur länge jobbade då Polismyndigheten med målet att bli en attraktiv arbetsgivare? 
Jo, i nästan i 10 månader. Sedan gav man upp.
I Polismyndighetens strategi 2024 PM 2018:23 daterat 2018-07-06 framkommer att målet om en ”attraktiv arbetsgivare” är utbytt mot ”attraktiv arbetsplats”. Man har då lämnat över ansvaret till personalen utan att meddela varken regeringen eller personalen om detta. Jag tror inte ens att det är möjligt att delegera ett ansvar om att bli en attraktiv arbetsgivare till personalen.

När Polismyndigheten slutredovisade ovan uppdrag till regeringen hade Polismyndigheten själva ändrat på uppdraget, för i slutredovisning står det följande:

Man skriver bl a
”2 Sammanfattning
Regeringen gav i augusti 2017 Polismyndigheten i uppdrag att skapa förutsättningar för ytterligare förbättringar av arbetsmiljön samt fler karriärvägar för polisanställda (Ju2017/06645/PO).”

Uppdraget om att bli en ATTRAKTIV ARBETSGIVARE låtsas man inte ha fått över huvud taget.

Det är också skrämmande att ingen på Justitiedepartementet reagerat på att Polismyndigheten sopat det uppdraget ”under mattan”.

Vad HADE dessa 360 miljoner gånger tre år -kunnat räcka till?

Hur har det då gått med att uppvärdera Polisyrket?
Jo,

• aspirantlönen är fortfarande 15 000 kr – på samma nivå sedan 20 år (2001).
• Ingångslönen för nya poliser har höjt med 357 kr per år sedan 2014 till dagens ingångslön på 26 500 - 27 000 kr. En utveckling arbetsgivaren knappast kan klappa sig för bröstet över.

Vad HADE dessa 360 miljoner gånger tre år (totalt över en miljard kronor, 1 080 000 000) - kunnat räcka till? *(polislönesatsningen om 360 miljoner drevs igenom av M och KD-budget igenom i riksdagen - men finns också tack vare Polisförbundets opinionsarbete på olika nivåer).

Borträknat sociala avgifter och nedbrutet på månad skulle totalt 61 722 000 kr kunna fördelas på landets 21 000 poliser – dvs ge varje polis 2 939 kr mer i lön per månad. Tror ingen polis hade varit missnöjd då.

Polisförbundets yrkande nummer 1 inför förhandlingarna om de 360 miljonerna (2021) var att de poliser som inte fått ta del tidigare nu skulle få ta del. Men det ville inte arbetsgivaren (Thornberg). Det vore önskvärt om verksamhetsansvariga chefer t ex polismästare och enhetschefer vore mer involverade i lönesättningen.

Vi inväntar nu med spänning på vad arbetsgivaren ska hitta på med dessa 360 miljonerna.

Vår förhoppning är att det ska vara något genomtänkt och något som leder till att HELA polisyrket uppvärderas… men det tror vi inte är arbetsgivarens avsikt.

Patrik Stridsman
Vice ordförande Birger jarl, Citypolisen i Stockholm

Bild