Idag firar vi vår (sköra) demokrati!
Idag firar vi vår (sköra) demokrati!
Idag, måndagen 10 januari 2022, firar Sveriges riksdag ett samhälle med drygt 100-år av demokrati. Också blåljus reflekterar över demokrati eller mer noggrant polisers inflytande de senaste decennierna... Kan frågor som poliser drev för 100 år sedan vara aktuella även idag?
Du som läsare avgör.
På riksdagens hemsida framgår att det 2022 är hundra år sedan den första kvinnan tog en riksdagsplats - festfirandet uppmärksammas av SVT.
På 1800-talet
- beslutade arbetsgivaren polisen enväldigt t ex Vem som anställdes... avskedades...fick mest i lön.. gick vidare i karriären...
- var det ytterst riskfyllt för en polis (och andra) att ha en åsikt eller en synpunkt om rådande arbetsförhållanden. (Att ha en "åsikt" kunde resultera i ex sämre tjänsteuppdrag, sämre tjänstgöringstider, lägre lön, stopp i karriären... och till och med avsked.)
- hade enskilda poliser ingen att vända sig till för stöd eller vägledning för att ex överklaga arbetsgivarens beslut
Dåtida missförhållanden liksom rådande tystnadskultur inom POLISEN (det s k "mjukryggs-systemet") nådde till slut en sådan nivå att en polis började prata med en annan, och ytterligare en tredje... som - trots hårt motstånd och uttalade hot om avsked - ledde till att poliser bildade en gemensam röst för bättre arbetsvillkor – dvs dagens Polisförbund (1903).
Många nya unga yrkesverksamma poliser av idag (2022) kan ta sina arbetsvillkor för självklara.
Men är villkoren för anställning, schema, utrustning, arbetsmiljö och löneutveckling självklara? Eller är demokrati/inflytande något som ständigt behöver vårdas och kämpas för?
I filmen "Från Byling till snut" beskrivs polisers villkor för 100 år sedan. Trots dess historiska ålder kan dåtidens polisers viktiga frågor vara av värde när det är dags att reflektera/diagnostisera måendet av demokratin i dagens Sverige av idag (dvs möjligheten att som enskild individ påverka m.m....).
Men det överlämnas till dig som läsare.