Kriminalteknik hylsa Bild: Polisen
26 april 2021

Allt fler jobbar i "beredskap"

Allt fler jobbar i "beredskap"

Beredskapslistorna i region Stockholm ökar just nu lavinartat och berör allt fler anställda. Blåljus tolkar detta som ett tecken på regionens stora uppdrag i relation till regionens polisbrist och befarar att det leder till att gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut. Det här bör Du veta… Kjell Ahlin ger svar.

Arbetsgivarens möjlighet att använda "beredskapslistor" har funnits länge, men aldrig utnyttjats i den omfattning som görs idag. Det handlar om t ex om utredare på grova brott, tekniker, barnutredare, insatsledare (RIL) m.fl. m.fl.

Blåljus väljer att lyfta frågan då vi ser att risken för att utvecklingen i Stockholm kan leda till en orimlig arbetsbelastning och arbetsmiljöproblem – inte minst bekymras vi över att gränsen mellan vad som är arbetstid och vad som är fritid kan komma att helt suddas ut.

En positiv bild av allt fler beredskapslistor är att personalen inte längre har en "frivillig obetald beredskap" dvs att beredskapen regleras och ersättning betalas ut (vardagar 15 kr/h, helger 30 kr/h och storhelger 45kr/h, se tabell nedan).

En annan bild är att ökningen av beredskapslistor visar det stora uppdrag regionen har (arbetsbelastning kopplat till allt för få poliser) trots att polisen "frigjort" personalresurser under rådande pandemi-restriktioner. Men vad händer när restriktionerna lättar? Läs Andreas Strands analys om kopplingen mellan polisers arbetsvillkor och Stockholms polisbrist.

Och samtidigt som beredskapsmöjligheten nyttjas allt mer pågår parallellt ett flertal andra resursstärkande åtgärder som t ex att personal flyttas mellan olika verksamheter (för att hjälpa till), ska ingå i olika särskilda (och lokala) händelser/insatser… liksom att ärenden flyttas från en enhet till en annan… m.m.

En utredare som fått besked att flyttas från ett lokalpolisområde i City för att stötta en annan verksamhet sa: - Det är klart att vi ska hjälpa varandra. Samtidigt känns det inte alls bra att lämna sina egna arbetskamrater, vi dignar ju också av vår arbetsbelastning, en del gråter öppet på jobbet på grund av den. Det känns som man lämnar sina kompisar i sticket för man förstår ju att det blir ännu värre för dem när jag lämnar… Det känns för jäkligt helt enkelt.

Men åter till beredskapen – vad gäller? (ASA/Polis)

Bild
Kjell Ahlin

Vi frågar Kjell Ahlin som är Polisförbundet Stockholms arbetstidsexpert och andre vice ordförande.

Hur ser du på det ökande antalet beredskapslistor i Stockholm idag?
- Det är något som oroar mig men är ett resultat av att vi inte lyckats rekrytera poliser i den utsträckning som vi hoppats på. Dessutom har vi en gängkriminalitet där skjutningar nästan blivit vardag. Vid grövre brott krävs att vi har rätt resurs på plats inom en väldigt kort tid för att vinna utredning.

- För att motivera arbetstagarna att över tid ligga i beredskap krävs att ersättningen höjs rejält. Det ekonomiska incitamentet är jätteviktigt men är inte allt.

- Vi måste även hitta lösningar för att ex. tekniker och grova brottsutredare som rings ut vid ett flertal tillfällen under sina beredskapstillfällen också måste få en säkerhetsställd vila. En lösning kan vara att titta på ingripande-beredskapen som numera används i region Nord. Detta omhändertar till stor del den ekonomiska kompensationen och vilan.

Vad är skillnaden på beredskap och jour?
- Beredskap är en skyldighet för arbetstagaren att under ledig tid stå till arbetsgivarens förfogande och efter kallelse omedelbart bege sig till arbetsplatsen. Inställelsetiden är en timme om inte arbetsgivaren beviljat en längre inställelsetid. Man är skyldig att vid högst 7 tillfällen under en fyra veckors period ha beredskap.

- Jour är en skyldighet som innebär att man står till arbetsgivaren förfogande för att arbeta när det behövs. Jour, till skillnad från beredskap, är alltid utanför den egna bostaden, vilket innebär att man ska finnas på tjänstestället eller annan anvisad plats av arbetsgivaren för att efter kallelse omgående påbörja arbetet. Arbetsgivaren kan begära jourtiden under högst 48 timmar under en 4 veckorsperiod.

Det skiljer även i ersättningsnivåerna mellan jour och beredskap.

Hur mycket förväntas jag jobba beredskap?
- Precis som tidigare sagts kan arbetsgivaren högst ta ut sju beredskapstillfällen (*) under en fyra veckorsperiod. Du kan ringas ut vid flera tillfällen under din beredskap för att tjänstgöra. Arbetsgivaren måste alltid beakta arbetstidsdirektivets artikel 3.

När jag kallas ut på jobb, blir det övertid då?
- Eftersom beredskap räknas som ledig tid är det alltid övertid om arbetstagaren kallas in.

Under min beredskap kallas jag ut på jobb både lördag och söndag. På måndag morgon börjar min ordinarie arbetsvecka. Vad gäller avseende arbets- och vilotid då?
- Detta beror på om arbetstagaren har veckoberedskap eller kortare beredskap. Om man vid veckoberedskap (7 dagar) kallas in för tjänstgöring och detta medför att man inte erhåller veckovila eller dygnsvila enligt arbetstidsdirektivet artikel 3, ska arbetsgivaren med betalning befria arbetstagaren från första arbetspasset efter beredskapen. Kommer arbetsgivaren och arbetstagaren överens kan befrielsen avse även andra arbetspasset efter beredskapen.

- Vad det gäller kortare beredskap gäller reglerna i 6 § punkt. 11. Vilket kräver en längre förklaring. Uppstår det problem i frågor rörande detta så kontakta Förbundsregion Stockholm.

Kan jag ha beredskap samtidigt som jag jobbar ordinarie veckoarbetstid?
- Ja, det kan man, men bara under den lediga tiden, alltså mellan två arbetspass. Tid då arbetstagaren befinner sig på arbetet kan arbetsgivaren arbetsleda till andra arbetsuppgifter än de ordinarie inom ramen för anställningen som polis. Det krävs självklart att arbetstagaren har rätt kompetens för att kunna utföra uppdraget arbetstagaren beordras till att göra.

Hör av dig med dina frågor - chef eller medarbetare - till Polisfacket Stockholm.

(* Förtydligande av beredskapstillfällen: ex en helgberedskap som påbörjas fredag kl 16:30 och pågår till måndag 08:00 är tre beredskapstillfällen 1) fre till lö 2) lö till sön 3) sön - måndag).

Bild
Beredskapstillägg polisen 20221
Polisens ersättningsnivåer för beredskap 2021.