Bred kritik och frustration efter HD dom
Bred kritik och frustration efter HD dom
Polismyndigheten är kritisk till Högsta domstolens beslut att (rejält) sänka fängelsestraffen för de två män som dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Också justitieminister Gunnar Strömmer reagerar: "Straffen för blåljussabotage behöver ses över". Internt sjuder självklart frustrationen bland poliser - att HDs bedömning av det ursinniga våld som mötte poliserna på plats knappt övergår brottets lägsta straffnivå.
Kritiken gäller att HD - som Blåljus tidigare lyft - sänkte fängelsestraffen (-2 år) för var och en av två män som i tingsrätt och hovrätt tidigare dömt för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till 5 respektive 5 och ett halvt år.
Polismyndigheten kommenterar HD utslag på sin hemsida bl a gällande HD uppsåts-resonemang gällande brotten våldsamt upplopp och grovt sabotage mot blåljusverksamhet:
- Det här perspektivet gör att ”samförståndet och det gemensamma ansvaret” som tidigare domar, från tingsrätt och hovrätt, bland annat grundar sig på gör att man även landar i en straffsänkning för dessa två individer, konstaterar Emelie Bodegrim kommenderingschef i Polismyndigheten på polisen.se.
- Såklart kan vi inte annat än fråga oss vad vi som poliser faktiskt ska behöva utstå för att man ska tillämpa den högre delen av straffskalan. Våra medarbetare som var i Sveaparken under upploppet behövde uppleva något som närmast liknade en krigszon medan de försvarade vår demokrati. Men domen ger oss vägledning i vad som blir viktigast för oss framöver i den fortsatta utredningen, för det är faktiskt där vi är just nu. Vi är långt ifrån klara och arbetar dagligen aktivt tillsammans med åklagare i detta, understryker Emelie Bodegrim.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger till TT
- Även om HD klarlagt hur gällande lagregler ska användas kan regeringen inte tolerera det som poliser utsattes för under påskupploppen.
– Ur vår synvinkel visar den att det finns skäl att ändra lagstiftningen så att påföljderna kan bli tuffare i den här typen av fall.
Blåljuskommentar: Denna vecka har såväl HD som Kammarätten (se blåljus rapportering) levererat utslag som leder till flera frågor:
Hur mycket våld ska poliser tåla?
"Vilka bevis kräver våra domstolar för brottet grovt blåljussabotage?"
"Eller möjlighet att förebygga desamma?"
Kritiken gäller HDs diskurs gällande bevisningen som framkommit gällande de tilltalades "samförstånd".
Självklart ska beviskraven vara höga, men när inte ens det är tillräcklig med tillgängligt filmmaterial, daglig medial rapportering liksom de många enskilda vittnesmålen som bekräftat demonstranternas upprepade våldsamhet - vad krävs då?
Retoriskt: Skulle någon av de 100-tals demonstranterna som kastat sten svarat "ja" på frågan:
"Avsåg du att kasta sten mot polisen?"
Sannolikt "Nej".
Eller frågan: "Hade du tillsammans med andra planerat att kasta sten mot polis på platsen?"
Sannolikt "Nej".
Den verklighet som många poliser möttes av - i verkligheten - var "ett regn av stenar". En situation som av vissa beskrivits som en "krigszon", en verklighet där poliser agerat i doften av brinnande däck, i doften av eget och sina kollegor blod, situationer som krävt hjälp till skadade kollegor.
En VÄLDIGT annorlunda verklighet mot den rättssal där samma händelse bedöms ETT ÅR SENARE.
Den självklara frågan är "Vem skyddar poliserna som är på plats med uppdrag att skydda "vårt samhälles demokratiska grundrättigheter"?"
Under påskupploppen skadades fler än 300 polisers skadades (trots skyddsutrustning), dessutom brändes ett stort antal polisfordon.
Varför? Oklart. Vet-Antar att Polisen blev måltavla för den "virala energi" (av våld) på olika platser, en energi som spreds från individ till individ.
Bara en åsikt - "bevis".