När Jokkmokk saknar sina poliser...

Från Lokalpolisområde Norra Lappland till Stockholm och retur...

Blåljus berättade nyligen om att Stockholm har ungefär lika få poliser (+60st) som 2015 fortfarande. Samtidigt har brottsligheten och befolkningen ökat, så att behovet är avsevärt större. Det innebär att över 600 poliser kommenderas till huvudstaden. DN har skrivit en artikel, som belyser situationen.

Det handlar om norrlandspolisen Felicia, som veckovis har förstärkt sina kollegor i Stockholm. Samtidigt får poliser från andra delar av Norrland (Piteå, Boden och Luleå) förstärka hennes ordinarie område, som sträcker sig över bl a Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. Till ytan större än Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län – tillsammans. Hon berättar för DN att det är stor skillnad på arbetsbelastningen, i Stockholm är polisradion nästan aldrig tyst, medan det kan vara lugnare dagar i Norrbotten. Å andra sidan känns arbetsuppgifterna igen, med narkotika, stölder och våldsamheter. Men skillnaden finns, som under dygnet det inträffade sju skjutningar på ett enda dygn i Stockholm.

Felicia berättar även för DN om skillnaderna i attityd mellan storstad och glesbygd, inte minst i mötena med gängmiljön.

"Klimatet är betydligt hårdare därnere, jämfört med hur det är bland våra kriminella.

På vilket sätt?

– Det kunde stå ett stort gäng i ett förortscentrum. Alla maskerade, ingen som svarade när man pratade med dem. De bara tittade hotfullt mot polisen, som att de tänkte ”vi skiter väl i er”."

Så; hur ser Felicia på att åka hundratalet mil för att hjälpa hårt belastade Storstadspoliser? Hon avslutar DN-artikeln med orden:

"Vi har inte ens resurser att täcka upp själva, ändå skickar vi folk. Men man vill hjälpa kollegor som sliter där varje dag, så jag tycker ändå att det är bra att vi åker."

Blåljus kan inte låta bli att fundera över hur läget skulle vara i Stockholm utan den hjälp som duktiga och engagerade poliser från hela landet bidrar med. Polismyndigheten borde vara rädda om dem och ge dem de allra bästa förutsättningarna för att de ska orka.

I en anknytande artikel, påpekar Polisförbundets ordförande i Norrbotten, Lisa Löpare, att med nuvarande avtal räknas restiden till och från kommenderingarna som fritid, vilket ofta försvårar möjligheterna till återhämtning. Först förväntas polisen åka hundratals mil, jobba hårt en vecka, därefter hundra mil hem igen, på fritid. Och när polisen kommer hem, väntar en familj som inte setts på länge, och nya arbetspass på hemmaplan. Det nationella Polisförbundets ordförande, Katharina von Sydow, menar att man som chef borde kunna vara offensiv och låta kommenderade poliser resa på arbetstid.

Regionpolischefen i norra Sverige, Micael Säll Lindahl, säger till DN att han i stort delar polisfackets uppfattning, att vi behöver skapa hållbarhet i kommenderingarna. Det kan finnas anledning att se över kollektivavtalen kopplat till att vi är mer rörliga med resurserna under lång tid!

Blåljus kan bara hålla med.