Åklagarmyndigheten pressbild
24 april 2023

Verktygen som åklagarna vill ha

Verktygen som åklagarna vill ha

I Dagens Juridik svarar tre erfarna åklagare på frågan "Vilka verktyg saknar du i åklagarens verktygslåda?" Ett av svaren: "En stupstockbestämmelse. Det är en frustration för många åklagare att en tilltalad kan ändra sin berättelse i domstolen och att den berättelsen då ska vara utgångspunkten för domstolens bedömning." Något Hanne Kjöller delvis skrev om några dagar tidigare i DN/LEDARE - med paralleller till den danska rättsprocessen.

De som svarar är Jessica Wenna, Mathias Larsson och Alexandra Bittner. De ger också sin syn på frågor gällande den utökade möjligheten att åberopa förhör från förundersökningen, utmaningen att begränsa stora mål samt ger en beskrivning av åklagarnas arbetsklimat 2023, risken hat/hot etc.

Ett av svaren på den första frågan redovisas här:
Jessica Wenna: – En stupstocksbestämmelse. Det är en frustration för många åklagare att en tilltalad kan ändra sin berättelse i domstolen och att den berättelsen då ska vara utgångspunkten för domstolens bedömning. Detta innebär att den misstänkte till exempel kan sitta tyst under hela förundersökningen och sedan, när all bevisning är presenterad under slutdelgivningen, lägga en berättelse som så att säga åker slalom mellan bevisningen.
– Det skulle underlätta avsevärt för åklagaren om det inte var möjligt att efter slutdelgivningen lämna nya uppgifter såvida det inte finns väldigt speciella skäl, som exempel att omständigheten inte var känd tidigare. En sådan lösning skulle inte bara spara resurser i form av färre i slutändan onödiga utredningsåtgärder och färre kompletteringar utan även förkorta domstolsprocessen och – inte minst – tror jag öka allmänhetens förtroende för rättsväsendet.
Läs hela artikeln i Dagens Juridik (länk)

Några dagar innan DJs publicering
skrev Hanne Kjöller DN/LEDARE (19/4) på samma tema (artikeln är låst).
Nedan text är några ax ur artikeln med rubriken "Varför envisas Sverige med att göra det så lätt för kriminella?"
"Att svara "inga kommentarer" har blivit ett bra sätt för kriminella att komma undan. Men det räcker att titta på Danmark för att förstå att det finns ett enkelt sätt att få stopp på det svenska självskadebeteendet."
Hanne beskriver den danska polisens rättsprocess baserat på Filippa-fallet, där den misstänkte utan tidigare polisförhör, hördes i domstol i ett så kallat "grundlovsförhör" (liknande en svensk häktesförhandling).
Hanne: "Och eftersom det nu pratas så mycket om att vi borde lära av Danmark, så vill jag stanna en stund vid detta. För om det är någonting som står överst på min önskelista så är det just denna process."
"Visst kan den misstänkta - precis som inom den svenska gängkulturen - svara "inga kommentarer" när han ombeds berätta vad som skett. Men tigandet riskerar att slå tillbaka mot honom själv under rättegången..."