I våras och i somras tjatade Blåljus och Polisförbundet om polisens resurser. Vi varnade (likt Genomförandekommittén) för att den underfinansierade omorganisationen skulle riskera att ge oönskade följder. Vi fick höra av högsta polisledningen, att vi aldrig varit fler poliser och aldrig kostat så mycket.
Huvudskyddsombudet i Region Stockholm berättar om hur samverkan sker med arbetsgivaren i syfte att säkra en rimlig arbetsmiljö för de poliser som kommenderas till Region Syd.
"Now this is not the end..."
Så inledde Sir Winston Churchill ett av sina mest citerade uttalanden. Och möjligen kan samma uttalande beskriva läget i förhandlingarna om polisernas löner i revision tre. Det kommer att bli ett utfall, men det kommer att ta tid.
DN har idag givit plats för ett par artiklar som berör polisen. Det är dels Regionchefen i Stockholm, Ulf Johansson som beskriver sina tankar efter We are Sthlm. Dessutom skriver Jan Bronkow om polisutbildning och hur poliser värdesätts i en insändare i samma tidning.
Martin Marmgren skriver klokt på SVT debatt om hur det kunde bli som det blev med informationen efter We are Sthlm. Han funderar på vilka lärdomar Polismyndigheten och poliserna bör dra av det inträffade, när det gäller etnicitet, övergrepp på kvinnor och omsorg om polisens rykte...
Blåljus har fått en insändare från en polis, som visserligen håller med om att det är dags för rimliga polislöner. Men det är inte hela lösningen, särskilt inte för att få fler erfarna poliser att stanna kvar i yttre tjänst. Ska poliser ha möjlighet att kunna fortsätta i yttre tjänst även med familj måste inte bara lönen utan även arbetstiderna bli rimliga.
